”Stora mängder brännbart material som långt överstiger dimensionerande brandbelastning” lyfte räddningstjänsten fram i sitt beslut. Även om beslutet överklagas ska förbudet att bo där gälla.
Många av hyresgästerna är nu förtvivlade, erfar Norran. Marjo Kiviluoma är en av dem. Hon är pensionär och har bott i huset i ett år. Nu riskerar hon att bli hemlös.
– Alla är nedstämda och jagar febrilt efter någonstans att bo. Vi fick bara två veckor på oss. Hur ska man hitta någonting nytt på bara två veckor? undrar hon.
Hon berättar att ingen av hyresgästerna mår bra:
– Vi går på tårna hela tiden och undrar om de ska komma hit och slänga ut oss nu den 16:e?
Det var i slutet av januari det gjordes ett myndighetsgemensamt besök i fastigheten. Med på platsen var polis, räddningstjänst, samt bygg- och miljökontoret. Vid månadsskiftet tog räddningstjänsten beslut om ett förbud att använda fastigheten för uthyrning. Den 16 februari ska det vara tömt.
Det som skiljer det aktuella huset från de Norran berättat om tidigare är att de som bor där inte har någon direkt knytning till den snabba tillväxten i Skellefteå, det vill säga det handlar inte om personer som flyttat till Skellefteå för att jobba – och behöver bostad snabbt.
I bottenplanet på huset fanns en gång i världen en butik. Från utsidan kan det uppfattas som om det finns lägenheter i huset, men så är det inte. Bottenplan och plan 1 bedömdes uthyrda vid besöket.
”Skulle det börja brinna där är det fullständigt livsfarligt – risken är hög att människor omkommer”, säger Daniel Haarala, enhetschef på räddningstjänsten i Skellefteå.
– Det är rum, men inga egna lägenheter. Det är inte byggt som bostadshus från början och har ingen brandcellsindelning, berättar Daniel Haarala på räddningstjänsten.
– Det vi kan konstatera är att det här har funnits där i mer än tio år, säger han.
Räddningstjänsten redovisar i beslutet varför husets rum är olämpliga som bostäder. ”På grund av att byggnaden inte har ett brandskydd som är anpassat efter kraven för ett flerbostadshus är det direkt olämpligt att hyra ut utrymmen som bostäder. Förhållandena i byggnaden innebär en fara för liv och hälsa för hyresgästerna.”
Sedan listas skälen för utrymningen upp i beslutet:
- Byggnaden är uppförd helt utan brandcellsindelning mellan boendeutrymmen, trapphus och våningsplan.
- Vid tillsynsbesöket fanns varken ett automatiskt brandlarm eller fungerande brandvarnare.
Räddningstjänsten anmärkte bland annat på att dörrar var låsta med hänglås.
- Tillförlitliga utrymningsvägar saknas. Vid tillsynen var innerdörrar låsta med hänglås, korridorer och rum var belamrade med saker, fönster var ej öppningsbara, dörrhandtag på innerdörrar och balkongdörrar saknas, utrymningsväg saknas helt från de plan som har mer än fem meter till mark.
Fönster i huset var täckt med kartong vid det myndighetsgemensamma besöket i slutet av januari.
- Stora mängder brännbart material som långt överstiger dimensionerande brandbelastning. Vid tillsynen var hela byggnaden belamrad med stora mängder material som kan beskrivas som symtomatiskt för samlarbeteende.
- Förhöjda brandrisker. Vid tillsynen upptäcktes ett stort antal faktorer som medför en förhöjd risk för uppkomst av brand. Detta var bland annat: ej fackmannamässiga elinstallationer, rökning inomhus, trasiga armaturer, trasiga elektriska apparater, batteridrivna fortskaffningsmedel som laddas inomhus, tecken på tidigare brandtillbud med mera.
- Släckutrustning saknas. Vid tillsynsbesöket fanns ingen utrustning för släckning som kan antas hindra en brand i huset.
Räddningstjänsten pekade också på problem med elen i hyreshuset i sitt beslut.
I de tidigare fall Norran berättat om har fastighetsägaren getts möjlighet till rättelse och bland annat söka bygglov. Det är inte aktuellt i det här fallet.
– Vår bedömning var att den här var enormt svårt att göra om till lägenheter. Det skulle krävas en total ombyggnad, säger Daniel Haarala.
För Marjo Kiviluoma känns framtiden oviss. Hon vet inte vart hon ska ta vägen.
– Det är väl i så fall härbärget som finns. Men vad ska vi göra av våra saker? Och vem vill bo där, säger hon.
Vad händer med de boende?
– Det är jätteknepigt. Det är inte räddningstjänstens sak att ordna nya boenden, säger Daniel Haarala.
Förbudet gäller från den 16 februari även om det överklagas till länsstyrelsen.
Daniel Haarala konstaterar att han aldrig mött ett liknande hus.
– Det är unikt. Jag tror inte något liknande har skett tidigare, konstaterar han.
Norran har också pratat med fastighetsägaren:
– Jag kan inte säga något i dag. Jag har överklagat beslutet, berättar han.