Forskningsfartyget Sunbeam är 23.71 meter lång, 5.99 meter bred och går 5.99 meter ner i djupet.
Under stora delar av dagen har regnet öst ner, men när segelskeppet Sunbeam siktar ut mot havs bestämmer sig vädergudarna för att ge uppehåll. Den över 20 meter långa båten är byggd redan 1905 och påbörjade livet som fiskebåt, innan hon 1962 tog anställning som forskningsfartyg.
Provtagningarna är en del i en större satsning där IVL etablerar kontor i Skellefteå.
–Vi har regelbundit varit här och utfört arbeten, men vi har inte funnits på plats. Det var dags. Det är svårt att säga: ”Svenska miljöinstitutet”, om vi inte finns norr om Vallhallavägen, säger Anna Jarnehammar, och syftar på en känd gata i Stockholm.
Anna Jarnehammar, vice VD på IVL och Linn Andersson, platschef på Boliden Rönnskär var med ut på turen.
Sunbeam kastar loss från Skelleftehamn och tar sikte mot Bureå och en gammal nedlagd fabrik. Ombord är forskare från IVL. Dagens uppdrag är att samla in sedimentprover från havsbotten. Proverna analyseras för att kontrollera hur återhämtningen från föroreningar ser ut. Förhoppningen är att föroreningarna begravs i havsbotten och sedan stannar där.
–Vi behöver veta hur sedimentet ser ut för att kunna göra prognoser för framtiden. Vi vill se om det sker en naturlig överlagring på botten eller om föroreningarna ligger kvar i toppen. Kontinuerlig uppföljning krävs för att se att det går bra, förklarar Magnus Karlsson en av forskarna ombord.
Sunbeam puttrar förbi Boliden Rönnskär på vägen ut.
De föroreningar som idag ligger i sedimentet kommer främst från gamla industrier. Efter att miljöskyddsåtgärder sattes in runt industrierna på 70-talet har det skett en nästan 99 procents förbättring gällande föroreningarna.
–Törs vi äta fisken i Skellefteälven, frågar Rickard Carstedt, regionråd på Skellefteå kommun, som är med ut på turen.
–Oja, svarar Magnus Karlsson.
Väl framme vid destinationen förbereder statistikern Hannes Waldetoft och Magnus Karlsson en hämtare som fångar upp långa sedimentkärnor från havsbotten. Den skickas överbord och kort därefter fiskar de upp ett rör med sörjig lera inuti.
Hannes Waldetoft och Magnus Karlsson skickar hämtaren överbord.
Hans Gunnar Øverengen sköter vinschen.
–Sedimentkärnan fungerar som ett miljöhistoriskt dokument. Vi kan utläsa olika tidsepoker i det sedimenterade materialet, berättar Magnus Karlsson.
Rickard Carstedt är positiv till satsningen och tycker att det går helt i linje med satsningen av grön industri i kommunen.
–Det är fantastiskt roligt, vi ska vara före i den gröna omställningen. Med IVL kan vi knyta bra samarbeten.
Hannes Waldetoft och Magnus Karlsson siktar upp sedimentet.