Tommy Sjölander, NCC, i samspråk med hamnchef Lars Widelund.
Att namnet ändras är enligt hamnchef Lars Widelund ganska logiskt.
– Vi använder redan det namnet på den internationella marknaden. Även nationellt är det bättre att prata om Port of Skellefteå eftersom det annars är lätt hänt att blanda ihop oss med orten Skelleftehamn, säger han.
– Även nationellt är det bättre att prata om Port of Skellefteå, säger hamnchef Lars Widelund.
Man håller nu på att ta fram en logotype till Port of Skellefteå.
– Där är vi nästan i mål, berättar Lars.
När kommunen beviljades 49 miljoner kronor från EU:s strukturfondspartnerskap stod det klart att projektet ”Skellefteå hamn 2020” kunde genomföras fullt ut.
– Detta utgjorde nämligen ungefär hälften av den totala kostnaden på 98 miljoner kronor.
Den första åtgärden är redan i full gång. Det är cementakajen som byggs om av entreprenören NCC för 8,5 miljoner kronor. Kajen, som idag enbart används av företaget Cementa, är konstruerad med träpålar med en enkel betongkasun som är ställd på pålarna. Kajen byggdes för cirka 50 år sedan och landhöjningen har gjort att översta halvmetern av träpålarna är utsatta för syre och förruttnelseprocessen har börjat.
– Här tog Cementa under 2017 emot 48 411 ton cement vilket var ett rekord för deras depå i Skelleftehamn. Cementa använder nu två av tre silos och det pratas om att de också ska öppna den tredje, berättar Lars Widelund.
Tillverkningen av cementet sker vid Cementas fabriker i Slite, Skövde och i Degerhamn. Kraven är stora på att produkterna kan distribueras ut på marknaden på ett snabbt, effektivt och miljöeffektivt sätt. Därför har Cementa byggt upp en transportapparat med fartyg och strategiskt placerade depåer längs Sveriges kuster, varav en sedan flera decennier tillbaka finns i Skelleftehamn.
Från depåerna går cementet vidare med speciella bulkbilar eller på järnväg och transporterna sker i helt slutna system. Tre specialbyggda fartyg, Sunnanvik, Östanvik och Västanvik, fraktar cement till de svenska depåerna och används även för export. Cementas fartygstransporter utgör cirka åtta procent av den svenska kustsjöfarten.
– Till Skelleftehamn kommer två båtar i månaden från Slite fyllda med cement. Under ombyggnaden har de fått anpassa leveranserna till byggandet och det har fungerat mycket bra, berättar Lars Widelund.
Nästa steg i projektet ”Skellefteå hamn 2020” blir att bygga ut magasinkapaciteten under tak vid södra kajen med cirka 2 000 kvadratmeter. Det blir då både ett skärmtak och en förlängning av befintligt magasin.
– Detta bygge kommer att genomföras i sommar, berättar Lars.
I projektet ingår även bland annat skapandet av nya ytor både i södra och i norra hamnen samt en omfattande muddring av Kallholmsfjärden.
Slutmålet är en helt ny kaj på norra sidan av Kallholmsfjärden som då ska stå klar 2030. Den kajen blir 250 meter lång och kostnaden ligger på 300-400 miljoner.
– Jag ska nu också inleda en diskussion med Northvolt om hur de ska sköta sina transporter av batterier. Tidigare har de angett att den ska ske via järnväg ner till hamnen i Göteborg, men det kanske finns öppningar för en lösning från Port of Skellefteå, avslutar Lars Widelund