Stor sorg i kräftpestens spår – byborna står hjälplösa

I Krångfors har kräftfisket alltid varit en naturlig del av bygden – folk har vänt hem, fiskat och umgåtts. Nu sätter kräftpesten stopp för framtida fiske och det finns inget byborna kan göra.
”Vi vill hjälpa till men fick nej, det är tyvärr bara kommunen som får dispens för att fiska till undersökningar”, säger Peter Lundström ordförande Krångfors FVO.

De döda kräftorna som hittades i Krångfors skickades in på analys.

De döda kräftorna som hittades i Krångfors skickades in på analys.

Foto: Peter Lundström /Privat

Skellefteälven2022-07-07 19:00

När uppgifterna om tecken på kräftpest i Skellefteälven spreds var fiskeföreningen i Krångfors snabba på att hjälpa till. Burar sattes ut för att undersöka hur situationen såg ut. Flodkräftor fångades, skickades på analys och en vecka senare kom resultatet. Kräftpesten var bekräftad och älven smittad.

Peter Lundström är ordförande i Krångfors fiskevårdsområdesförening. Kräftan och kräftfisket har varit en stor del av hans liv. Han har tidigare arbetat med kräftor, både vid kommunen och som konsult med att ta fram kräftskötselplaner, han har också drivit en egen kräftodling. Nu när pesten är här tror Peter att det kan ta många år innan byborna i Krångfors kan få njuta av en riktig kräftfest igen. 

– Lyckas man med en återetablering i älven kan det ta 10 till 15 år innan vi kan fiska igen. Det nya beståndet måste växa till sig och det är en långsam tillväxttakt, om det ens går, säger Peter Lundström.

När pesten väl var konstaterad kom han och Krångfors FVO med ett förslag – låt oss hjälpa till. Fiskeförbudet som råder i älven gäller dock alla, i nuläget är det bara kommunen som har dispens för att fiska kräftor till sina undersökningar kring utbredningen av pesten. Peter Lundström ställer sig kritisk till beslutet och menar att det är fiskevårdsföreningerna som kan sina vatten bäst samt har resurser och engagemang för att hjälpa till att kartlägga pesten. Han tycker även att informationsskyltar borde kommit ut tidigare.

– Vi fick skyltar från länsstyrelsen att sätta ut förra veckan, de borde kommit upp tidigare.
 

undefined
Länsstyrelsens skyltar som sattes upp i förra veckan borde kommit upp tidigare tycker Peter Lundström, Krångfors FVO.


Kräftpesten är ingen ny företeelse i Västerbotten. Så sent som 2011 drabbades Umeälven, där tog det tre år innan älven kunde förklaras fri från pest. Kräftbeståndet behöver många år för att återhämta sig innan fisket kan dra igång igen. Smittkällan i Umeälven hittades aldrig men länsstyrelsen tror att den berodde på att signalkräftor, som kan bära pesten, satts ut i älven. Samma teori har länsstyrelsen kring smittan i Skellefteälven, en teori som Peter Lundström inte tror lika starkt på.

– Det vore väldigt märkligt om någon skulle sätta ut signalkräftor när vi redan hade ett så bra fiske, säger Peter Lundström.

Han tror snarare att pesten kan ha spridits av misstag på något annat sätt.

– Om man skulle sätta ut kräftor i någon pöl bakom huset eller liknande vore det logiska att plocka kräftor ur älven. Vi hade ett otroligt bestånd och det var egentligen bara att plocka.

Vanligtvis är kräftfisket en stor grej i Krångfors och omkringliggande byar. Varje år säljer föreningen mellan 60 och 70 fiskekort till de två dagar om året kräftor får fiskas. Intresset har ökat det senaste decenniet och försäljningen av fiskekort till kräftfiske har fördubblats.

– Många vänder hem till byn för kräftfisket, fiskar tillsammans, håller fest och umgås. Det är lika mycket ett socialt evenemang som det är fiske, säger Peter Lundström.

Själv har han fiskat nästan varje sommar i 40 år, men i augusti blir det inget fiske.

– Det är en sorg och det kommer kännas konstigt att inte kunna fiska i år.

undefined
En kräfta från Bureälven kniper Joakim Sahlén i handen, ett gott tecken på att den mår bra.


I Bureälven är kräftan fortfarande frisk och traditionen av fiske och firande stark. Men rädslan för att pesten ska sprida sig söderut är stor. 

– Vi är väldigt oroliga, det hade varit en katastrof om det kommer in i systemet, säger Joakim Sahlén som är tillsynsperson för nedre Bureälven. 

Han kontrollerar fiskeredskap, utrustning och ser till så att fisket går rätt till i älven. Han tror inte att folk förstår allvaret och konsekvenserna ifall pesten skulle sprida sig. 

– Förutom att flodkräftan försvinner, som är akut hotad, kommer vi få ett sämre fiske.

För att förhindra spridning av pesten i Bureälven har båtramper stängts, skyltar satts ut och information spridits. Joakim Sahlén är kritisk till i vilken takt det förebyggande arbetet skett. Skyltarna som togs fram borde kommit ut tidigare och han anser situationen borde tas på större allvar.

– Smittan kan komma via en kanot eller en vattenskoter, vi måste vara försiktiga. Jag ska snart bli pappa och växte upp med kräftfisket, jag hoppas att mina barn också ska kunna göra det.

Läs uppföljningen på lördag: Så jobbar kommunen och länsstyrelsen mot pesten

Vad innebär kräftpesten?

Länsstyrelsen har tagit beslut om att förklara älven pestsmittad. Det smittade området går från Rengårds kraftstation och ner till havet. Inom detta område är det:

Förbjudet att fånga kräftor, hantera okokta kräftor, samt använda fisk som betesfisk i ett annat vatten än det den fångats i.

Inte tillåtet att transportera fiskeredskap, båtar, maskiner eller andra föremål som använts inom ett område som förklarats kräftpestsmittat utan att desinficera det. Det gäller även flytt mellan smittade vatten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!