Lars Åke Tjernströms idé har utvecklats under mer än fem år.
Han tänkte:
– Det här borde man göra något åt.
Det är inte första gången Lars Åke får en idé. Han har vunnit Skapa-priset för Västerbotten en gång också.
– Min hjärna sätter ihop olika pusselbitar. Ibland har man tur när man tänker.
Tåg på räls…
Lars Åke brukar inte sitta och vänta på att få saker hända. På måndagen, direkt efter Galtis-helgen, ringde han Skellefteå kommuns näringslivskontors Tomas Öhlund och presenterade idén, att göra sträckan Jörn till Arvidsjaur till en internationell bana för tågtestning.
Näringslivskontoret och Lars-Åke skulle egentligen har träffat Berth Öhlund, men det blev Lorents Burman (S), som snart därefter kom att presenteras som blivande kommunalråd. En av frågorna som Lorents Burman ställde var ”Hur får man hit tågen?”
– På räls, sa jag, sen skrattade vi, berättar Tjernström.
Presskonferens i Jörn
Den som hjälpte Lars Åke Tjernström att komma igång ordentligt var Olle Norberg, då på Västerbotten Investment Agency, VIA, i dag på Robertsfors kommun.
– Han var viktig inledningsvis och gav mig receptet hur jag skulle kunna gå vidare, säger Lars Åke.
Samtidigt möttes Lars-Åke av ifrågasättanden och konstateranden som att ”Det är så stort, det orkar vi inte med”.
Under senvintern hoppas Lars Åke Tjernström att alla svar ska vara klara från Trafikverket.
Den 24 september 2013 offentliggjordes tankarna på en tågtestbana och planerna presenterades vid en presskonferens på Järnvägshotellet i Jörn. Lennart Wallberg, IUC, hade kommit med i bilden och en förstudie skulle göras. RTN Rail Test Nordic AB blev namnet på bolaget bakom.
– Vi åkte till Västerås och träffade Mikael Almenäs, försäljningschef på Bomardier, berättar Tjernström.
– Han fattade direkt då vi ställde frågan: Vad beror det på att tågen inte går på vintern?
Almenäs svarade: Man har inte möjlighet att testa dem.
– Han var oerhört positiv och drivande. Detta gav oss inspiration för ytterligare insatser med besök på de testbanor som finns ute i Europa följt av möten med tågleverantörerna.
Behövde dörröppnare
Sedan dess har det varit fler år av arbete och utveckling av projektet. Pengar till projektanalysen fick RTN i starten bland annat via Vinnova, Region Västerbotten, kommunerna och företag.
Hela den 7,5 mil långa sträckan är analyserad meter för meter med stöd av privata partners.
Arbetet har också förändrats med tiden. Från början hade RTN planera på att ta hela projektet själv, alltså såväl uppbyggnaden av området som driften.
I mitten av 2017 kom RTN till vägs (räls?) ände i den frågan. Företaget hade likviditetsproblem och satt med” kniven mot strupen”.
– I mitten av 2017 insåg vi att vi inte hade rätta ingångarna till de största kunderna. Vi visste att vi skulle behöva någon som öppnade dörrarna.
Slutkunder
I våras anställdes Michael Almenäs som affärsutvecklare för testbanan. Just samme Almenäs som var väldigt positiv i ett tidigt skede. Han blev RTN:s dörröppnare. Tjernström medger att mycket förenklats med Almenäs eftersom han, som kompetent och välkänd järnvägsprofil, kan utnyttja såväl sitt namn som kontaktnät.
Vidare hade man tågtillverkarna som presumtiva kunder. Almenäs pekade ut en ny väg: RTN ska jobba med slutkunderna, de som bestämmer vid upphandlingarna eftersom de behöver kvalitetssäkra resorna.
Miljardsatsning
Vid Almedalsveckan i Visby i somras var det tydligt att saker hade börjat konkretiseras.
Där framkom det att projektet hade förändrats. Skanska är berett att finansiera projektet med en miljard kronor när alla förutsättningar är klara och vill stå för infrastrukturen – bygget –och kundavtalen.
– Det första steget av projektet handlar om mellan en och två miljarder. Den totala finansieringen för hela projektet är ungefär tre miljarder med alla sju milen järnväg, säger Tjernström.
Svar under senvintern
Nyckeln finns nu framförallt hos Trafikverket. Den 12 december annonserade det bland annat i Norran med rubriken ”Förslag om upplåtelse av järnväg, Jörn-Arvidsjaur, Skellefteå och Arvidsjaur kommuner”.
Häromdagen skulle alla åsikter om upplåtelsen eller intresset att själv arrendera de sju milen vara inne.
– Den processen är inte i mål än, säger Tjernström som hoppas att ett besked ska komma under senvintern, vilket i så fall en milstolpe inför förverkligandet..
Runtomtjänster
Samtidigt fortgår arbetet så att allt fortsätter att ta steg framåt. Bland annat så kommer verksamheten att kräva en mängd runtomtjänster från andra företag. RTN själv kommer att stå för drift och underhållsfunktioner.
– Det är viktigt att projektet och dess tjänster utvecklas i regionen, säger Tjernström.
Skellefteå Science City är kontaktat och är intresserat att vara med i projektet och bland annat utveckla testbädden. Bolaget, som ägs av kommunen och Skellefteå Kraft, jobbar mycket med idéutveckling och att locka ”talang och kapital” till kommunen.
– Det kommer att finnas en innovationsmiljö för bolag runt testbanan. Vi är tillfrågade att vara med som konsulter, men det gäller att hitta finansiering till projektuppläggen. Tanken är att vi ska ta hand om utvecklingsprojekten. Det kan vara möjligt att söka finansiering bland annat hos Vinnova och Tillväxtverket, säger Johnny Högberg, vd för Skellefteå Science City.
”Stödjer planerna”
Vidare signalerar Skellefteå Kraft ett intresse vara med vid testbaneprojektet.
– Skellefteå Kraft stödjer planerna på en testbana i regionen. Något mer konkret beslut kring vårt engagemang i testbanan har inte fattats ännu, berättar Mimmi Jonsson, pressekreterare på Skellefteå Kraft.
Allt tyder på att 2019 blir året då testjärnvägens framtid avgörs.
Och Sara Lidman lär sent i livet ha fått påståendet. ”Av Jernbanan blev det intet”. Snabb i munnen som hon var svarade hon ”Tids nog”.
Och där befinner vi oss nog nu.