I denna kabin sitter Ylva och hennes kollegor när de tolkar.
EU har 27 medlemsländer och i parlamentet finns så många som 24 officiella språk. En viktig yrkesgrupp, för att demokratin ska fungera i parlamentet och inom EU, är tolkarna.
En av dem är Ylva Sandberg från Skellefteå, eller närmare bestämt Gamla Falmark. Hon har både kompetens som tolk och översättare och tjänstgör i Bryssel som simultantolk.
Det innebär att hon tolkar från ett annat språk, till sitt eget modersmål, enligt dagordningen från ett möte.
– Det handlar inte om transkribering utan om att få fram huvudbudskapet, ibland får man sålla och ibland får man översätta ord för ord, förklarar Ylva.
Men låt oss backa till vintern 2008. Det var då som Ylva Sandberg gjorde sitt yrkesval, kan man nog påstå. Hon hade säsongsjobb som servitris i Österrikiska Zell am See när brevet från familjen i Skellefteå damp ner i hennes brevlåda.
– I brevet låg bland annat ett klipp från Norran om en kvinnlig tolk från Skellefteå som arbetade i Bryssel, säger hon och fortsätter:
– Jag har alltid varit väldigt språkintresserad och ville så gärna hitta en utbildning som hade med språk att göra.
När hon läst igenom klippet var hennes nyfikenhet väckt och höstterminen 2009 påbörjade hon en tolk- och översättarutbildning i Munchen.
Ett par år senare gjorde hon praktik vid EU-kommissionens översättaravdelning i Luxemburg. Sedan arbetade hon som översättare i Uppsala i ett år och 2014 tog hon plats vid Stockholms universitet som elev på den ettåriga Konferenstolkutbildningen.
– Sommaren 2015 gjorde jag det praktiskt, krävande tolkprovet i Bryssel. Det består av flera olika tal som ska tolkas. Det är ett nålsöga man ska igenom, säger hon.
Ylva brukar sätta sina hörlurar lite på sned. Hon vill höra sin egen röst när hon tolkar.
Ylva passerade det nålsögat för i dag tolkar hon i EU-parlamentet från fyra språk: engelska, spanska, tyska och italienska.
Simultantolkarna i EU är placerade i olika kabiner utifrån språk de tolkar till.
– På de flesta mötena arbetar tre tolkar per kabin/språk, så vi kan tillsammans täcka in fler språk och hjälpa och byta av varandra, säger hon.
En stor del av arbetet som simultantolk i parlamentet handlar om förberedelser. Ylva säger att hon ägnar mycket tid åt omvärldsbevakning och till att läsa in sig på de punkter som tas upp på ett möte.
– Om det till exempel handlar om ett lagförslag, så finns det underlag att läsa in sig på och när jag tolkar fungerar det bäst för mig att anteckna för hand, så jag brukar göra min egen mind-map. När jag simultantolkar jobbar jag ofta med terminologilistor eller papper med nyckelord, siffror och förkortningar för just det mötet.
Spännvidden på ämnen som diskuteras är stor, bred och många gånger komplex. Det är många olika begrepp på olika språk som ska förklaras.
– Som tolk gäller det också att ha koll på vad som är intressant i det landet just då, så att följa olika nyhetsflöden är oerhört viktigt.
Hur länge kan man tolka i sträck?
– När man simultantolkar så sitter man max i en halvtimme.
Ylva säger också att hon ibland i efterhand brukar lyssna på sina egna tolkningar.
Hon säger att många av EU-parlamentets möten spelas in och sänds digitalt på nätet, på alla språk som talas på respektive möte.
Hon trivs oerhört bra som tolk och har flera andra uppdrag, som inte är kopplade till Bryssel.
– Det är bra att ha äggen i olika korgar, säger hon och skrattar.
Ylva i EU-parlamentet.
Vad tycker du är det svåraste som simultantolk?
– Det svåraste är att tolka de som läser upp sina skrivna tal. Det går ofta väldigt, väldigt snabbt med många, täta, tekniska detaljer.
Och det roligaste?
– När en talare formulerar sina tankar samtidigt som denne talar. Det är väldigt kul och intressant. Ibland rycks jag med om en talare sitter och gestikulerar och är engagerad, så ibland sitter jag också och gestikulerar. Här finns även en mänsklig komponent. Vi vill se personen som talar eftersom vi läser av den personen under talets gång. Under pandemin så var det svårt, då var det distanstolkning som gällde.
Är det så att man även får med sig kultur och levnadssätt kring just det landet när man lärt sig språket?
– Absolut och jag är fortfarande i min Italienförälskelse eftersom italienska är mitt senaste arbetsspråk.
Ylva förklarar att hon som tolk vill förstå just det landet, ha koll på dess historia och hur människors liv ter sig där.
– Jag skulle exempelvis kunna läsa in tjeckiska hemma, men för mig är det viktigt med spännvidden och då måste man tillbringa mycket tid i det landet, säger hon.
Vilket är ditt drömspråk att lära in?
– Grekiska. Det är så vackert med historien, kulturen, mytologin och arkitekturen, säger hon och ler.
Hon tycker också att svenskan är ett vackert språk, det melodiska, och berättar att hon just nu läser en kurs i svenska som andraspråk.
– För mig är det också intressant att förstå min egen språkutveckling.
Som tolk i EU-parlamentet har du säkert mött en del intressanta personer. Kan du nämna någon?
– Jag minns när jag var ganska ny som tolk, jag kom till parlamentet med spårvagn. Jag såg Angela Merkel, det var under hennes storhetstid och jag tänkte: Shit, nu är jag här.
I nuläget är Ylvas tolkuppdrag i Bryssel pausade, men efter valet drar de igång igen. Vi snuddar vid EU-valet och Ylva säger att hon är medveten om att det som sker i parlamentet kan kännas långt borta för många, men tillägger att det sker väldigt mycket där som berör vår vardag, direkt eller indirekt.
– En funktion som flerspråkigheten bidrar med är ju att EU ska komma närmare medborgarna i medlemsländerna.
Hennes uppdrag som tolk i Bryssel har stor bredd. Förutom de svenska ledamöterna i parlamentet kan även övrig personal, journalister och besökare ta del av tolkningen.
Hon har rest mycket, bott på olika platser i Sverige och utomlands, bland annat i Bryssel under ett år och tycker att arbetet som tolk nästan blir som en livsstil. Men nu har hon och hennes make landat i Skellefteå, i ett radhus ett stenkast från centrum.
– Jag har levt ett väldigt rörligt liv och bott på olika platser men sedan ett år tillbaka bor jag på samma plats och det känns bra att ha en bas.
Hon tycker att Skellefteås utveckling känns väldigt spännande, med så många olika nationaliteter samlade i hennes hemstad.
– Ibland, när jag står i kö för att köpa kaffe så kan jag höra spanska, tyska och italienska på stan. Det är så kul.
Brukar du tjuvlyssna på vad som sägs?
– Absolut, säger hon och skrattar.