– Förmodligen måste det till en kraftig sänkning av älgstammen för att nå en acceptabel skadenivå, säger Ola Kårén, SCA.
Rapporten, som Skogsstyrelsen har tagit fram i samverkan med skogsnäringen, forskning och den ideella miljörörelsen, innehåller ett 80-tal konkreta förslag. Under remisstiden, lyfts förslagen på fyra seminarier, bland annat det som nu genomfördes i Skellefteå med 85 deltagare. De slutgiltiga förslagen beräknas vara färdiga i en sista rapport som släpps mars-april 2019.
Ett av förslagen handlar om en snabb anpassning av mängden klövvilt för att minska skadorna av viltets bete i skogen. I en inventering som Skogsstyrelsen gjort visar det sig att 10-20 procent av alla tallar i Västerbotten skadats av betande älgar under det senaste året. Detta är mer än dubbelt så mycket som Skogsstyrelsens mål på maximalt fem procent färska betesskador varje år.
Ola Kårén, skogsvårdschef inom SCA, har lett arbetsgruppen som arbetat med viltskadefrågorna. Han konstaterar att det nuvarande systemet med älgfördelningen i grunden är ”bra tänkt”.
– Men eftersom det inte lett till tolerabla skadenivåer är någonting fel. Förmodligen måste det till en kraftig sänkning av älgstammen för att nå en acceptabel skadenivå. Om ingen förbättring uppnås innan 2021 bör hela systemet omprövas, säger han.
Ett annat förslag är att samhället ska bekosta älgbetesinventeringen – årliga inventeringar tills man når stabila och acceptabla nivåer. Man vill också att det ska bli lättare att komma ut och jaga, att jaktsäsongen ska förlängas och att fri kalvjakt införs i hela landet.
Insatser som gör att gallring och röjning, utförs i rätt tid är ett annat område som berörs i rapporten. Norra Skogsägarnas skogschef Nils Broman har lett arbetsgruppen som behandlat detta ämne.
– Vi lanserar nu begreppet Vägvalet 3T som betyder rätt Trädslag, rätt Tidpunkt och rätt Täthet, berättar han.
För att underlätta för skogsägarna menar man i rapporten att fokus ska läggas på trädens höjd.
– Tolv meter är en bra höjd för att genomföra den första gallringen, menar Nils Broman, Norra Skogsägarna.
– Tolv meter är en bra höjd för att genomföra den första gallringen. Ofta är skogsägarna lite för sena både med röjning och gallring och vi hoppat att detta nya sätt att tänka kan hjälpa dem. Det är också viktigt att de 330 000 privata skogsägarna i Sverige får en positiv attityd till skogsskötseln, menar Nils Broman.
Några andra förslag som ventilerades på seminariet:
– Åtgärder för att bättre hantera andra skogsskador än betesskador, till exempel att bekämpa rotröta och förbättra beredskapen mot nya skadegörare.
– Förbättra skogsodlingsmaterialet, fortsätt satsa på trädförädling.
– Testa gödsling och nya trädslag under kontrollerade former.
– Ökade insatser för att säkra forskning och utbildning inom skogsproduktion.