Ville ha svar om hedersförtryck i Skellefteå

Det blev en lång politisk debatt om hedersförtryck i Skellefteås fullmäktige på tisdagen. Striden stod mellan att skaffa mer statistik om läget och att fokusera på arbetet med de utsatta. ”Det är uppenbart att vi inte gör tillräckligt”, sa Micaela Löwenhöök (M).

Micaela Löwenhöök (M).

Micaela Löwenhöök (M).

Foto: Arkivbild

Skellefteå2020-02-25 14:27
undefined
Hur många barn och ungdomar drabbas av hedersförtryck i Skellefteå? Det vill frågeställaren har svar på.

Micaela Löwenhöök ställde två interpellationer till skolnämnderna med frågor om arbetet med frågan. Hon ville veta om det förekommer hedersrelaterat våld eller förtryck mot barn och unga i Skellefteås skolor och i så fall i hur stor utsträckning.

undefined
Jeanette Velander (V).

Jeanette Velander (V) svarade för för- och grundskolan och Felicia Lundmark (S) för gymnasiet och deras svar i stort lika.

Ja, de kan se att det förekommer hedersförtryck, bland annat utifrån LUPP-enkäten som gjorts i skolorna. Den visar bland annat att 6–7 procent av barnen svarat att de inte tillåts gifta sig med den de vill.

Skolan anmäler

Men skolorna för ingen statistik över de barn och ungdomar som drabbas. När personal får kännedom om problem görs en orosanmälan till socialtjänsten som utreder dem. Skolan vet sedan inte vad utredningarna leder till.

Enligt de två skolpolitikerna följer man vid misstanke om hedersförtryck en checklista. Dessutom kan signaler fångas upp via hälsosamtal med skolsköterskor. De kan i sin tur ta kontakt med andra myndigheter som kan agera.

– Det är inte alltid ungdomarna berättar direkt om hedersförtrycket utan man plockar upp andra signaler om att allt inte står rätt till, sa Felicia Lundmark.

undefined
Felicia Lundmark (S).

Inte nöjd

Att det förekommer hedersförtryck i Skellefteå var majoritet och opposition tidigt ense om. Men sedan gick åsikterna isär när det gällde hanteringen av problemet. Micaela Löwenhöök ville ha bättre statistik.

Felicia Lundmark och Jeanette Velander tyckte inte det behövdes. De två skolpolitikerna har stort förtroende till personalens kompetens och insatser och tyckte det var viktigast att man jobbar med frågan aktivt.

undefined
Micaela Löwenhöök (M).

Micaela Löwenhöök var inte nöjd med det. Hon tyckte att LUPP-undersökningen inte gav ett tillräckligt bra statistiskt underlag. Dessutom frågar man inte barn under 13 år i undersökningen.

– Hur garanterar vi att varje barn under 13 år blir sett och fångas upp?

Är allergisk

Felicia Lundmark tryckte på att det måste finnas tillit till personalen och att mer statistiskt material skulle öka arbetsbelastningen på dem.

– Jag är allergisk mot att mäta allting, sa hon.

– Jag tycker statistik är jätteviktigt. Det är inte personalen jag vill jaga. Det är för dem jag väcker frågan. De gör det de ska men ändå står vi här med hedersförtryck. Vi måste ge dem mer, både personal, barn och ungdomar, svarade Micaela Löwenhöök.

undefined
Markku Abrahamsson (SD).

Markku Abrahamsson (SD) gick på Moderaternas linje och lovade återkomma med en motion i ärendet.

– Det här stärker min uppfattning att kunskapen inte riktigt finns där och att det behövs en kartläggning av utbredningen i kommunen. Personalens arbetsuppgift är baserad på det vi vet. Om vi inte vet omfattningen, hur kan vi då ge resurser?

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!