Solviks folkhögskola är en av tre folkhögskolor i Skellefteå kommun.
Folkhögskolornas krisartade ekonomi har lett till att många kurser i landet har pausats eller lagts ned. I dag studerar 3 000 färre personer på folkhögskola jämfört med för ett år sedan. 200 lärartjänster har försvunnit och dessutom tillkommer varsel och uppsägningar av annan folkhögskolepersonal.
I Norrans bevakningsområde finns Edelviks, Medlefors samt Solviks folkhögskola. Samtliga rektorer har märkt av det tuffa läget på olika sätt.
– Vi har behövt göra oss av med fyra heltidstjänster, säger Andreas Berglund, rektor på Solviks folkhögskola.
– Redan i dag väljer vi att inte tillsätta vakanser, eller åtminstone tillsätta i mindre omfattning än tidigare. Vi kommer nog att behöva varsla i framtiden, konstaterar Per Larsson, rektor på Edelviks folkhögskola.
Regeringen planerar förvisso att höja stödet till folkhögskolorna med 100 miljoner kronor i den nya budgeten. Men satsningen har föregåtts av en tidigare sänkning på närmare en halv miljard kronor. De extra satsningar som funnits under pandemin har också försvunnit och inflationstakten gör att ännu mer pengar skulle behövas.
I Västerbotten är läget särskilt utmanande eftersom det regionala bidraget är oförändrat sedan 1998.
– Regionbidraget är inte uppräknat med en enda krona sedan 90-talet, inte ens inflationsjusterat. Det beror på att Region Västerbotten har valt en egen modell i stället för att följa SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) rekommendationer kring bidrag, säger Andreas Berglund och tillägger:
– För vår del innebär det att vi får mindre än hälften av det regionbidrag som vi annars skulle ha fått. Socialdemokraterna lovade förändring inför valet men tyvärr blev det ett sviket vallöfte.
Annamaria Hedlund, rektor på Medlefors folkhögskola.
På Medlefors folkhögskola har man inte behövt gå igenom samma ekonomiska stålbad som på vissa andra folkhögskolor. Däremot brottas folkhögskolan med en annan problematik – minst 15 procent av kursutbudet på en folkhögskola behöver bestå av så kallade allmänna kurser, alltså att man läser in behörighet i olika ämnen. Dessa platser blir allt svårare att fylla.
– Skellefteå är ju en tillväxtkommun med låg arbetslöshet. I dag är det lätt att få jobb oavsett utbildningsbakgrund, vilket leder till att intresset att läsa allmän kurs är ganska lågt, konstaterar Annamaria Hedlund, rektor på Medlefors folkhögskola.
Både Andreas Berglund och Per Larsson känner igen sig i den bilden.
– I förlängningen hotar det faktiskt vår existens om vi inte får tillräckligt med deltagare på dessa kurser, konstaterar Per Larsson.
I tisdags anordnades manifestationer och andra aktiviteter på flera folkhögskolor i landet för att belysa situationen och tydliggöra folkhögskolornas betydelse. På Solviks folkhögskola vankades det tårta och en tidigare kursdeltagare var inbjuden för att berätta om sina erfarenheter.
– En av folkhögskolornas viktigaste uppgifter är att utbilda människor som inte har gymnasiekompentens, alltså ”fånga upp” de som inte passade in i den ordinarie skolan. Många lyckas på folkhögskola efter en tidigare misslyckad skolgång. Pedagogiken är individanpassad och styrs varken av skollagen eller statligt fastställda kursplaner. Det är bara ett av folkhögskolans viktiga syften, konstaterar Andreas Berglund.
Rektor Andreas Berglund och fackombudet Jerry Marklund talade om folkhögskolans betydelse.
SKR:s rekommendation är att regionerna ska bidra med motsvarande 25 procent av statsbidraget till folkhögskolorna. Region Västerbotten frångår detta och betalar i stället en klumpsumma som alltså har varit oförändrad sedan 1998.
Nina Björby (S), ordförande i kulturberedningen, vet inte varför regionen valde den lösningen en gång i tiden. Hon och hennes parti har lovat att anslagen ska anpassas till SKR:s rekommendationer men tror inte att det är möjligt förrän tidigast år 2025.
– Viljan finns hos oss socialdemokrater. Folkhögskolorna är en väldigt viktig grund för hela samhället och jag vet att det är oerhört tufft för dem att få ekonomin att gå ihop, säger hon.
– Dessvärre gör det ekonomiska läget just nu att vi inte har möjlighet att öka anslag på några fronter.
Regionen driver två folkhögskolor i länet och ger årligen 11,9 miljoner kronor i bidrag till dessa. De övriga fem folkhögskolorna i länet får något mindre, 7,7 miljoner kronor. Dessutom tillkommer ett stöd för elever som läser på skolor utanför länet.
En rektor uttryckte det som att ni brutit ert vallöfte. Håller du med?
– Det kan man ju inte säga förrän mandatperioden är slut. Vår ambition är som sagt att höja anslagen och jag hoppas verkligen att vi kan uppfylla det, säger Nina Björby.
Nina Björby (S), ordförande i Region Västerbottens kulturberedning, vill att anslagen ska höjas.