Våld i nära relation består sällan av enbart fysiskt våld. Våld finns i flera former såsom psykiskt, ekonomiskt, materiellt och sexuellt.
De komplexa mekanismerna bakom våld i nära relation och varför det är så svårt för den utsatta att lämna den destruktiva partnern ska diskuteras under ett panelsamtal initierat av nätverket Män för kvinnofrid. Åhörarna kan förvänta sig en informativ diskussion om en av vår tids mest angelägna frågor.
– Vi kommer att informera om vilket ansvar vi har på individ- och familjeomsorgen i Skellefteå kommun, säger Anette Stenmark, enhetschef på socialtjänsten, som är en av deltagarna i samtalet.
Andra som kommer att delta är Anna Grönroos, polismyndigheten, Therese Lundberg, Centrum mot våld, Matz Sparrman, psykolog och psykoterapeut och Therese Claesson, ordförande på Guldstadens kvinnojour som ska dela sina insikter och erfarenheter. Samtalet leds av Andreas Westerberg, politisk redaktör på Norran.
Anette Stenmark lyfter vikten av civilkurage när det kommer till frågan om våld i nära relationer.
– Det är inte ovanligt att personer i närheten av den som utsätts, som familj och vänner, känner till våldet. Av förståeliga skäl vågar den utsatta inte ta hjälp eller prata om sin situation, hen är ofta för nedbruten av den destruktiva relationen för att kunna se vad det är som pågår. Därför är det jätteviktigt att personer i närheten vågar stå upp för den som blir utsatt och hjälpa.
Hon berättar att de kommer att prata om hur viktigt det är att jobba med normer om vad som är våld.
– Alla inte är medvetna om att det finns olika typer av våld, såsom ekonomiskt våld, psykiskt våld och materiellt våld.
Anette Stenmark tycker att själva frågeställningen: "Varför går hon inte?" är fel och flyttar ansvaret från förövaren till den som blir utsatt.
– Det är viktigt att fokusera på förövaren. "Varför slår en i relationen?" eller "Varför agerar hen destruktivt?" Det är något vi kommer diskutera under panelsamtalet.
Therese Claesson, ordförande på Guldstadens kvinnojour, är en av deltagarna på panelsamtalet om våld i nära relation.
Hon menar att det är väldigt lätt att förstå varför en utsatt person inte lämnar en destruktiv relation.
– Det kan finnas en mängd anledningar bakom. Exempelvis att relationen varit väldigt nedbrytande och försatt den utsatta i en situation där hen saknar handlingsutrymme. Det kan vara svårt att se att det finns en väg ut och många stannar på grund av rädsla. Om det finns gemensamma barn med i bilden så kan den utsatte fått höra hot om att inte få träffa barnen om hen lämnar. Vid gemensam vårdnad kan den som varit utsatt vara rädd för att lämna barnen ensamma varannan vecka med den våldsamma föräldern. Det kan också vara så att man blivit sjukskriven på grund av den destruktiva relationen och har det tufft ekonomiskt, därmed är det svårt att lämna på grund av ekonomiska skäl, menar Anette Stenmark.
– I början är det ju en kärleksrelation och många lever på hoppet om att det ska bli bättre. Den utsatta kan i många fall lägga skulden på sig själv och försöka ändra på sitt sätt att vara för att undvika att partnern ska bli arg och våldsam.
Vilket är ditt viktigaste råd till personer som lever i en destruktiv relation?
– Det är att våga prata om relationen med någon du har förtroende för. I vissa fall är den som blir utsatt väldigt isolerad och har få kontakter, men det är viktigt att prata med någon. Det kan vara till exempel någon inom sjukvården, socialtjänsten, din chef eller kollega. Att prata om relationen kan göra att du får ny input och öppnar ögonen för det som är osunt och det är en bra början. Det är viktigt att få en annan röst än den ständigt nedbrytande rösten från förövaren.
Panelsamtalet äger rum på Trappscenen i Sara kulturhus den 15 januari klockan 18.30 och det är fri entré.