När Norran följer med ut på lägdorna i Norra Bergfors på tisdagskvällen har han redan varit ute några gånger och även haft jaktlycka. Resultatet hänger i kylen.
– Men egentligen är det för fint väder, varmt och soligt i dag. De är inte så aktiva då.
Själv vill han ha skitväder i slutet av juli och i början av augusti, till skillnad från många andra. Det kan försena brunsten. För det är lättare att locka till sig stora fina råbockar då.
Vi åker några kilometer bort längs vägen till ett torn ute på en lägda. Det är lite speciellt för det här ska ju bli en intervju men vi måste viska oss igenom den. Tomaz visar lite prylar han har med sig, avståndsmätare, vindvisare, myggskydd och ett par pipor.
Den ena låter som en rådjursget när hon uppvaktas av bockar. Tanken är att storbocken i området ska få för sig att småbockar uppvaktar en get och ilsket rusa dit för att göra upp. Den andra låter som ett skadat djur och ska få rävarna intresserade. För räv jagar han även.
Den här kvällen inleder han med att locka på råbockar. Vi sitter i tornet och väntar och spanar. Tomaz provsiktar och berättar om bockar han skjutit, hur de betett sig och vad man ska tänka på.
– Gärna provsikta åt olika håll och ta ut avståndet. Det ska vara bra kulfång bakom, inte skog när man skjuter. Kolla vindriktningen så du vet var de känner vittringen av dig.
Först blåser han lite kontaktläten sedan mer intensivt med pipan. Men nej, efter någon timme när solen försvunnit bakom träden övergår han till att locka på räv. Inte heller Mickel vill kommat ut ur skogen just nu.
Så vi åker vidare till ett annat favoritställe vid en lada med utsikt över böljande ängar. Här är det vindstilla, och därmed myggigt men rätt behagligt att sitta tyst på stolarna vid väggen i den ljumma kvällen. Snart stryker dimslöjor över området, ibland täta ibland tunna. Inte bäst när man ska skjuta.
Och plötsligt, där är något i skogsbrynet. En älg visar det sig, en stor tjur ett par hundra meter bort. Tomaz kallar på den, tjuren stannar upp, lyssnar men väljer att älga tillbaka in i skogen.
– Fel tid, konstaterar Tomaz.
In i det sista hoppas vi på jaktlycka.
– Ibland kommer de ut de sista fem minuterna, säger han och spanar med kikaren.
Men det kommer inget mer. Mörkret sänker sig och tystnaden.
– Jag ska upp igen vid två, säger Tomaz glatt, när vi skiljs åt uppe på vägen.