Norran har den senaste tiden berättat om flera uppseendeväckande rättsfall i Skelleftebygden där brotten riktats mot familjemedlemmar eller tidigare närstående personer.
• I mitten av oktober dömdes en man i 50-årsåldern för olaga förföljelse mot en kvinna samt misshandel mot en ung familjemedlem.
Påföljden blev skyddstillsyn och samhällstjänst i 100 timmar. Han ska också betala 40 000 respektive 8000 kronor till de två målsägandena.
• Den 15 november dömdes en 37-årig Skelleftepappa för ett flertal brott mot flera familjemedlemmar: misshandel, olaga hot, ofredande och barnfridsbrott. Påföljden blev sju månaders fängelse. Han ska också betala sammanlagt drygt 300 000 kronor i skadestånd.
• I början av november berättade Norran om de grova brottsmisstankarna mot 23-årig man, bosatt i Skellefteå.
Kvinnan beskrev i förhör en mardröm med upprepade slag i ansiktet, strypgrepp runt halsen, hur hon blev slängd i en vägg, hur en kudde trycktes mot ansiktet, hur hon blev inlåst i sovrummet, hur kan kontrollerade hennes liv på olika sätt.
23-åringens version i polisförhör var helt annorlunda: inga våldsbrott hade begåtts. Han hade visserligen ibland tvingats agera i nödvärn men också visat omtanke om den dåvarande flickvännen. Vid rättegången, där Ann Gerklev var mannens försvarare, vidhöll han det budskapet.
Nu har 23-åringen dömts för grov fridskränkning, som innebär upprepade brott som kränkt offrets integritet och skadat självkänslan.
Det handlar om sju fall av misshandel, där två av brotten innebar strypvåld mot kvinnans hals respektive att han tryckt hennes ansikte mot ett täcke och en kudde. Det finns också två fall av olaga frihetsberövade (hon har inte fått lämna sovrummet).
Straffet blev fängelse i ett år och sex månader (minimistraffet för brottet är ett års fängelse). Han ska också betala 128 000 kronor i skadestånd till kvinnan.
– Jag yrkade på samma längd på fängelsestraff. Det var försvårande att han vid två tillfällen använt sig av strypvåld mot kvinnan, säger åklagare Angelica Ahlström (chefsåklagare Åsa Jonsson väckte åtalet).
Hur ser du på vittnesmålet från en Skelleftepolis som haft kontakt målsäganden vid några tillfällen, bland annat strax innan 23-åringen greps?
– Detta gav stöd för målsägandens uppgifter, vad som låg bakom kontakterna med den enskilda polisen som också fick kännedom om hur målsäganden mådde, svarar Angelica Ahlström.
Målsägandebiträdet Linda Sundlöf säger:
– Min klient är glad att den här processen är över i tingsrätten och han dömdes för de gärningar han utfört mot henne. Han döms för samtliga enskilda gärningar som omfattades av den grova fridskränkningen.
Förundersökningen och domen visar den avgörande stödbevisning som Skelleftepolisen kunde jobba fram.
Det har skett tack vare kvinnans anhöriga och vänner som på olika sätt hjälpt, stöttat och tagit del av kvinnans berättelser om 23-åringens brottslighet – och på det sättet blivit viktig stödbevisning kombinerat med kvinnans egna uppgifter och de bilder hon tagit på skador som uppstått.
Anhöriga och vänner fick också vittna vid rättegången om vad kvinnan berättat om olika händelserna, och att hon till sist fick mod och kraft att göra en polisanmälan den 1 september.
Vikten av stödbevisning kring brott i nära relation, där familjemedlemmar och vänner har en avgörande roll, har vid upprepade tillfällen påpekats i Norran-artiklar.
Via målsägandebiträdet Linda Sundlöf vill den målsägande kvinnan framhålla vissa avgörande saker för att hjälpa andra som utsätts för hot, våld och kränkningar i en relation:
– Det är jätteviktigt att hålla koll på signaler på en person som man kan misstänka blir utsatt för våld i nära relation. I det här fallet har omgivningen – familjen och vänner – under hela den här tiden noterat saker som sagts om vad som pågått, men också att man dokumenterar och fotograferar skador som uppstår. Men också att famijemedlemmar får se skadorna.
Kvinnan påpekar också vikten av att notera datum när en enskild händelse inträffar.
Linda Sundlöf understryker:
– Att den åtalade kunde dömas för samtliga enskilda brott berodde till stor del på den stödbevning som fanns tack vare uppgifter från familjen och nära vänner.