Uppdaterad. I en tidigare version av denna text menade vi felaktigt att fornlämningarna hittats vid Northvoltområdet på Hedensbyn. Detta är feltaktigt. De nya fornlämningarna hittades i Gråberg, mellan Krångfors och Klutmark.
Skellefteå museum gjorde en arkeologisk utredning med anledning av den nya batterifabriken, på uppdrag av Skellefteå kraft. Utredningen utfördes i syfte att hitta eventuella fornlämningar där kraftledningar kan komma att resas.
Okänt fynd
Efter en veckas sökande upptäckte arkeologerna en fångstgrop som inte tidigare varit känd i Gråberg utanför Skellefteå.
– Fångstgropar användes för att fånga älg. Det är svårt att avgöra hur gammal den är, men de flesta som är noterade är från järnåldern, säger Lage Johansson, projektledare för utredningen.
Fångstgropar är övre Norrlands vanligaste fornlämning, närmare bestämt finns 5 000 registrerade, och den äldsta är över 7 000 år gammal. I Drängsmark, på Lappslyet, finner man de allra flesta gropar.
Stenåldersboplats
Vidare återfann arkeologerna en stenåldersboplats inom Skellefteå museums utredningsområde, som de haft tidigare kännedom om. På boplatsen hittades skärvsten – en sten som blivit kraftigt upphettad och därigenom spruckit och blivit porös. Dessa stenar förekommer ofta i stora mängder vid förhistoriska boplatser.
Lage Johansson fortsätter.
– Skärvstenarna är en indikation på att det varit en boplats i området. De upphettade stenarna användes bland annat för att värma upp mat, eller boende. De kunde hålla en hydda varm.
Tillverkning av redskap
Vid boplatsen hittades även bearbetad kvarts, och bergarten nyttjades vid redskapstillverkning. Exempelvis pilspetsar på träspjut. Alla redskap eller skaft som tillverkades av trämaterial har sedan länge förmultnat, kvar är bara den hårda stenen. Kvarts och skiffer var de vanligaste bergarterna som användes i mellersta och norra Norrland.