Utredde ledningsdragning till Northvoltfabrik – hittade fornlämningar

Under försommaren upptäcktes nya arkeologiska fynd vid en utredning kring tänkbara alternativ för kraftledningsdragningar till den kommande batterifabriken. Bland annat hittades en ny fångstgrop som inte tidigare varit känd.

Arkeologiska utredningen gjordes på uppdrag av Skellefteå Kraft. Här arbetar projektledaren Lage Johansson.

Arkeologiska utredningen gjordes på uppdrag av Skellefteå Kraft. Här arbetar projektledaren Lage Johansson.

Foto: Skellefteå museum

Skellefteå2018-07-19 11:01
undefined
Arkeologiska utredningen gjordes på uppdrag av Skellefteå Kraft. Här arbetar projektledaren Lage Johansson.

Uppdaterad. I en tidigare version av denna text menade vi felaktigt att fornlämningarna hittats vid Northvoltområdet på Hedensbyn. Detta är feltaktigt. De nya fornlämningarna hittades i Gråberg, mellan Krångfors och Klutmark.

Skellefteå museum gjorde en arkeologisk utredning med anledning av den nya batterifabriken, på uppdrag av Skellefteå kraft. Utredningen utfördes i syfte att hitta eventuella fornlämningar där kraftledningar kan komma att resas.

Okänt fynd

Efter en veckas sökande upptäckte arkeologerna en fångstgrop som inte tidigare varit känd i Gråberg utanför Skellefteå.

– Fångstgropar användes för att fånga älg. Det är svårt att avgöra hur gammal den är, men de flesta som är noterade är från järnåldern, säger Lage Johansson, projektledare för utredningen.

Fångstgropar är övre Norrlands vanligaste fornlämning, närmare bestämt finns 5 000 registrerade, och den äldsta är över 7 000 år gammal. I Drängsmark, på Lappslyet, finner man de allra flesta gropar.

Stenåldersboplats

Vidare återfann arkeologerna en stenåldersboplats inom Skellefteå museums utredningsområde, som de haft tidigare kännedom om. På boplatsen hittades skärvsten – en sten som blivit kraftigt upphettad och därigenom spruckit och blivit porös. Dessa stenar förekommer ofta i stora mängder vid förhistoriska boplatser.

Lage Johansson fortsätter.

– Skärvstenarna är en indikation på att det varit en boplats i området. De upphettade stenarna användes bland annat för att värma upp mat, eller boende. De kunde hålla en hydda varm.

Tillverkning av redskap

Vid boplatsen hittades även bearbetad kvarts, och bergarten nyttjades vid redskapstillverkning. Exempelvis pilspetsar på träspjut. Alla redskap eller skaft som tillverkades av trämaterial har sedan länge förmultnat, kvar är bara den hårda stenen. Kvarts och skiffer var de vanligaste bergarterna som användes i mellersta och norra Norrland.

undefined
Utredningen gav resultat – bearbetad kvarts hittades. Bergarten användes som redskap.
Fångstgropar

Fångstgroparna kan ligga i kilometerlånga system som effektivt stängde av älgars och renars vandringsleder. Ibland hänger många fångstgropssystem ihop och bildar kilometerlånga spärrlinjer.

Fångstgropar för älg och ren har använts väldigt länge. Groparna grävdes på strategiska platser, där man visste att bytesdjuren ofta gick. I smala passager mellan berg eller sjöar, eller längs vattendrag som djuren gick till för att dricka.

De förbjöds i lag 1864, då höll älgstammen på att utrotas.

Marken skulle vara lättgrävd, därför finns de flesta i sandmark. Då de användes var mellanrummen tilltäppta med stängsel och groparna täckta med ris för att inte synas.

Fångstgroparna var grävda som en tratt med trång botten. Där kan det ha funnits en låda som låste fast djurens fötter.

Det är rimligt att anta att djuren drevs ner i groparna. En flock med älgar skrämdes in mot ”fångstlinjen” – kanske med hjälp av hundar.

Källa: Skellefteå Kommun

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om