Åklagare Andreas Nyberg har vid upprepade tillfällen påpekat att utredningen om våldsdådet i Malå är ett ”omfattande pussel att lägga” och att det gäller att ”vända på alla stenar”.
Åklagare Andreas Nyberg, som är förundersökningsledare för Malåmordet, har flera gånger använt uttrycken ”lägga ett omfattande pussel” och ”vända på alla stenar” för att beskriva utredningsarbetet.
Marcus Danielsson, Umeå, är förundersökningsledare på polisens grova brott-avdelning i Västerbotten och han har varit polisens utredningsledare i ärendet.
Hur många poliser har engagerats och hur har det stora antalet misstänkta påverkat arbetet?
– Mordutredningar kräver omfattande resurser inom flertalet av polisens verksamhetsgrenar och totalt sett har upp emot ett hundratal poliser, i någon mån, varit inblandade i utredningen. Ett större antal misstänkta kan vara utmanande men samtidigt ger det utredningen möjligheter att ställa individers uppgifter mot varandra vilket kan vara en framgångsfaktor.
Berätta om de olika utredningsfaserna i detta för Västerbotten unika mordärende, hur har det skiftat?
– Inledningsvis var ärendet en kort tid att bedöma som ett spaningsärende men genom tidiga operativa åtgärder på orten, omfattande utredningsåtgärder och offensiva beslut av förundersökningsledaren fick ärendet en annan karaktär. Här går det inte nog att betona det goda arbetet från polisområdets spaningsresurser som redan morgonen efter hade personal på plats och som kunde göra iakttagelser som visade sig få betydelse för utredningen, svarar Marcus Danielsson.
Varför är den här mordutredningen unik?
– Det tydligaste är att vi återfinner misstänkta gärningspersoner i en ganska bred familjekonstellation, det är något som sticker ut. Jag har aldrig varit med om ett liknande ärende. Utifrån en aspekt kan det underlätta, att det är en ganska begränsad skara att utreda. Utmaningen för polisen blir att dra slutsatser kring en familj som har samma fordon, bostäder och utrymmen. Det påverkar vår bevisvärdering och vilka utredningsåtgärder vi måste vidta för att stärka den tekniska bevisningen.
Fyra personer har åtalats och sitter häktade för mordet i Malå, varav två också har alternativa brottsrubriceringar: 50-årige mannen anstiftan av mord och grovt skyddande av brottsling och 40-åriga kvinnan grovt skyddande av brottsling.
Han påpekar att den geografiska platsen för ett brott kan ha inverkan på vilken karaktär ärendet får:
– Ortens storlek har i det här fallet inte inneburit ett större inflöde av tips utan snarare det omvända, men genom förhör har en möjlig motivbild kunnat kartläggas.
Kan man prata om ett genombrott i utredningen, exempelvis analysresultat som kom in från NFC?
– Under utredningen går det inte att peka på några specifika genombrott utan bedömningen är att det som lett fram till resultatet är ett metodiskt polisarbete där frihetsberövande tvångsmedel och beslag av it-material har varit en framgångsfaktor. Det metodiska och noggranna arbetet har sedan lett fram till analysresultat som styrker ärendets arbetshypoteser. Jag vill framhålla det enorma arbete som all inblandad polispersonal bidragit med.
Hur ser du på tonårspojkens erkännande om grov misshandel, att han anmälde sig själv: ringde inte varningsklockor att han tog på sig något för att rädda andra och att han är en person med kortare strafftid?
– Ett erkännande eller medgivande i samband med utredningar av grova brott får alltid bedömas utifrån det samlade utredningsläget. Att aktuell person i utredningen inte är 18 år påverkar en sådan bedömning. I det här fallet kunde uppgifter i erkännandet styrkas av andra uppgifter i ärendet, svarar Marcus Danielsson.