– Syftet med projektet är att bygga samhällsfunktionaliet med sakernas internet på ett säkert sätt, fortsätter han.
I december kom de nya belysningsstolparna kom på plats. Några är utrustade med kompletteringsbelysning, spotlights, som kan lysa upp andra delar runt stolpen.
– Belysningsstolpar är en viktig samhällsinfrastruktur som kan användas för mycket mer än bara belysning, säger Christer Åhlund.
Forskningsprojektet heter SSiO och pågår året ut. Det kan ses som en direkt förlängning till det tidigare treåriga projektet Sense Smart Region som tog slut 2018. Målet med SSiO är att underlätta informationsåtkomst och förståelse av information i vardagliga miljöer.
Norran träffar Leif Häggmark, projektledare, Christer Åhlund, professor i distribuerade datasystem, samt Anders Saadio, belysningschef i Skellefteå kommun.
– Projektet handlar om att hur ny teknik, som sakernas internet, kan användas för att höja medborgarnas livskvalitet, berättar Christer Åhlund.
I sakernas internet ”talar” smarta föremål med varandra utan direkt mänsklig inblandning. Under projektet har deltagarna funderat på tillämpningar från det tidigare projektet och inventerat saker som kan användas. Frågan är om det går att hitta något mer vardagligt och spritt än en belysningsstolpe?
Projektet i Skellefteå, som är först i sitt slag i Sverige, ser också om de andra utrymmena i håligheten kan nyttjas till annan utrustning som kan användas av samhälle, företag eller individ.
– Vi ser det här som en tidig test, berättar Christer Åhlund
Belysningsstolpen blir därigenom ett fysiskt objekt som kan utrustas med såväl informations- och som kommunikationsteknologi. Vissa stolpar har redan wifi, kamera och högtalare, och kan till exempel utrustas med partikelmätare, basstationer, med mera. Den ordinarie driftskostnaden belysningen är halverad jämfört med den tidigare, men all annan utrustning gör den dyrare.
– Stolparna innehåller till exempel sensorer som detekterar att människor rör sig på vägen och man kan göra så att bara belysning är igång direkt före och efter de passerande, berättar Anders Saadio.
Det som nu skett ses bara som en början till nya tillämpningar.
– Under det här projektet har vi haft workshops med niondeklassare och diskuterad med dem om vad stolparna kan användas till. De förslog att systemet skulle lära sig om någon blev attackerad i närheten och att det då larmar, berättar projektledaren Leif Häggmark.
Trion hoppas att Skellefteås pilotprojekt kan väcka intresse och att andra intressenter skulle vilja prova saker. I en förlängning tror de att utvecklingen är sådan att om 10 till 20 år så kommer det att vara möjligt att använda belysningsstolpar för andra ändamål annat än bara just lyse. För att nå dit krävs bland annat en konkurrens som gör att priset pressas. Nu har förutsättningar skapats för andra att testa sina funktioner.
– Vi öppnar upp för andra att hyra in sig för att sätta in saker i stolpen, vilket kan finansiera belysningen, berättar Anders Saadio.
– Vi i projektet ser också gärna att företag eller privatpersoner som har idéer om att testa sensorer eller tjänster för lyktstolparna hör av sig, säger Leif Häggmark.