Det är frånvaron av norrmän som gett det stora tappet. Norge har fortfarande regel om karantän när man kommer från Sverige.
Men även folk från andra länder har uteblivit, exempelvis tyskar, holländare, italienare, trots att de inte har några restriktioner.
– Vi har enbart svenskar här nu, säger Katarina Larsson, platsansvarig på Byske camping.
Andra veckan i juli är normalt campingens starkaste vecka. Då är semestern igång i både Sverige och Norge och gästerna strömmar till för att hinna få en plats.
– Vi brukar ha köer vid den här tiden.
Men nu gapar alltså många tomma platser.
– Det som räddar oss är säsongscamparna eftersom de är svenskar. Vi har 55 säsongscampare och det är tio färre än i fjol. De som avstod från att komma är personer i riskgrupper, säger Katarina Larsson.
Det sades att många svenskar skulle campa i år, men det har inte slagit igenom i Byske. Katarina Larsson ser två förklaringar.
– Vädret inte varit bra på senare tid, och vi är en camping där man vill sola och bada. De som ändå kommer hit stannar färre dagar, folk verkar resa efter vädret.
– Dessutom tror jag det ligger oss i fatet att vi är en stor camping. Folk kan tro att det är trångt här, och de söker sig till mindre ställen.
På Skellefteå camping redovisar chefen Marie Lindqvist Holmlund ännu sämre statistik:
– Hos oss brukar norrmännen stå för 80 procent under högsäsong och nu kommer igen alls. Inte heller från några andra länder har vi haft besök.
Hittills under sommaren har tappet varit upp emot 90 procent.
– Det blir ett förlustår, konstaterar Marie Lindqvist Holmlund. Vi har en upparbetad vinst sedan tidigare år men det kommer inte att räcka.
Skellefteå och Byske campingar är kommunala, men drivs utan skattepengar. En förlust måste arbetas ikapp kommande år.
– Vi tog in mindre personal än vanligt, men vi var ändå optimistiska och ville ha bemanning på alla enheter. Därför är nu personalkostnaderna för höga.
Även Marie talar om de stora campingplatsernas dilemma: Att folk tror att det är trångt och därför inte far dit. Dessutom kanske inte en stadscamping lockar om folk är rädda för smitta.
– Jag har hört att små campingar samt fjällen har bra beläggning. Folk vill ha naturupplevelser nu.
Ett sådant mindre ställe är Bureå Camping.
– En del gäster har ringt och frågat om vi är en lugn camping och sedan kommer de. Det märks att folk inte vill trängas, säger Ida Brettschneider som jobbar i receptionen.
Men trots det har campingen färre gäster än normalt. Ägaren Hans Brettschnider säger att det är en 30-procentig nedgång.
– Här brukar folk stanna som är på genomresa, därför brukar vi ha en hög andel utländska gäster. Men nu har vi bara haft några enstaka tyska besökare, samt en norsk familj.
Natten mot fredag hade Bureå Camping sju drop-in ekipage och tre bebodda stugor. Dessutom finns sju säsongscampare.
Ännu en liten camping som klarat sig förhållandevis bra är Burträsk camping. Innehavaren Egbert Venema säger att de hade 10 procents uppgång under maj och juni, och en 10-procentig nedgång nu i juli, jämfört med en normal säsong.
– Vi har haft några enstaka tyskar, annars är det främst gäster från Norr- och Västerbotten. Flera har sagt att de letar små ställen på grund av corona, säger han.
Natten mot fredag hade Burträsk camping 10 husvagnar/husbilar samt flera stuggäster.