”Det finns sjuksköterskor, faktiskt fler i norra Sverige än i södra. Problemet är att de inte jobbar här”, säger Caroline Lundqvist, huvudskyddsombud.
Patienter flyttas till andra avdelningar där personalen inte är van att hantera deras behov och patienter kan även tvingas vänta längre på akuten innan de slussas vidare.
Norran träffar förtroendevalda från Vårdförbundet som är mycket oroade över situationen för framförallt sjuksköterskorna. De är för få för att hinna alla sina uppgifter; att ge läkemedel, kommunicera med andra yrkeskategorier och anhöriga, och ge omvårdnad. När de även måste ronda med läkare från olika avdelningar tar det en stor del av dagen.
Och under tuffa perioder har personalen tvingats tumma på patientsäkerheten.
– Det gäller alla dagar när vi haft överbeläggning och är underbemannade. Då tullar man på patientsäkerheten, säger Maria Karlsson.
Enligt de förtroendevalda handlar det om att man glömmer saker, missar medicinering, inte hinner duscha patienter eller vända dem vilket resulterar i trycksår, eller att personal inte hinner göra bedömningar om riskfaktorer. Patienterna kan bli sjukare då de ligger längre på akuten. Det ger mer arbete på avdelningarna och längre vårdtider.
De förtroendevalda tror att vårdköerna nu kommer att öka, både till planerad kirurgi och medicinska utredningar. Vårdgarantin kommer inte att hållas.
– Akuta saker görs förstås, men hur många vårdplatser kommer det att finnas utöver det? säger Jonas Forssander.
De berättar om kollegor som valt att säga upp sig för att de inte orkar eller har gått in i väggen. Att först gå på semester för att senare få jobba extra för att täcka upp så andra får semester gör att återhämtningen äts upp.
– Sjuksköterskor är ytterst kollegiala och det är något arbetsgivaren utnyttjar, säger Jonas Forssander.
Vad värre är är att de inte ser något slut på problemen. Kombinationen av pandemin och en tuff sommar har satt sina spår.
– Vi kan fortfarande inte öppna alla vårdplatser och vi stänger avdelning sju på helgerna – det har vi inte gjort tidigare, säger Emma Bjuhr.
– Förut kunde man se fram emot hösten, att det blev lugnare, men nu fortsätter det på samma sätt. Det blir också en tuff vår och så en tuff sommar igen, säger Jonas Forssander.
Enligt sommaruppföljningen som regionen gjorde 2020 och 2021 har andelen personal som upplevde mycket dåligt arbetsmiljö ökat från sju procent till 22 procent.
Att arbetsmiljön är dålig lockar inte fler till yrket och personal lämnar det även. Istället arbetar de med andra jobb eller som hyrsjuksköterskor.
– De får bättre lön och slipper en del uppgifter som ordinarie personal har, säger Jonas Forssander.
Flera av sjuksköterskorna beskriver att de känner sig otillräckliga.
– Tuffast är pressen att hitta vårdplatser, timme för timme, sängplats för sängplats, säger Viktor Lidman.
– Man gör inget annat än att försöka samordna just för stunden, säger Martina Edberg.
”När studenterna som kommer hit ser hur vi springer och för höra om lönen och arbetstiderna, ja, det säljer ju inte riktigt in det roliga med yrket”, säger Jonas Forssander.
Det är en oroväckande bild de målar upp, med tanke på att staden växer. Dessutom dras primärvården med rekryteringsproblem. Norran har även berättat om kommunens rekordlåga bemanning med sjuksköterskor i somras.
– Inget område står stadigt och det spiller över överallt, säger Kristoffer Thylin.
Enligt personalen har tillgången på personal försämrats de senaste fem åren, vilket påverkat verksamheterna på sjukhuset negativt. De påpekar även att det blev betydligt svårare att rekrytera personal sedan sjuksköterskeutbildningen i Skellefteå försvann.
Frågan de ställer sig nu är: ”Hur många kollegor är kvar nästa sommar?” De berättar om annonser som ligger ute hos regionen och kommunen och att matematiken inte går ihop. Det är för få som utexamineras i närområdet.
”Om vi skulle få 20 kollegor till så skulle vi få ihop vardagen och inte behöva fara hem och grina på kvällen, säger Emma Bjuhr. Viktor Lidman och Caroline Lundqvist håller med om att det behövs fler sjuksköterskor.
– Samhället slöt upp för några år sedan när det gällde att rädda kvar sjukhuset. Då var vi ändå i ett helt annat läge än i dag när det gäller kollegor och vårdplatser. Om Skellefteborna insåg hur illa det är nu skulle de stå runt sjukhuset som de gjorde då, säger Jonas Forssander.
Han tillägger:
– Vilken vård vill vi ha? Är det bara ett akutsjukhus? Vi är kanske på väg dit. Vill vi ha ett sjukhus i nuvarande form krävs en satsning.
De har även en uppmaning till politikerna:
– De behöver fatta beslut om mer resurser om man ska kunna rädda sjukvården i Skellefteå. Nu är vi på en bana som blir svårare och svårare att bryta, säger Caroline Lundqvist.