En ny ekonomirapport från Sveriges kommuner och regioner, SKR, presenterades i måndags. Där framgår att de räknar med en generellt ökning av skatteunderlaget med bara 0,9 procent 2020.
– Det är historiskt lågt. Normalt räknar man med fyra procents ökning, säger Skellefteås kommundirektör Kristina Sundin Jonsson.
Under den senaste finanskrisen 2009 var ökningen 1,2 procent. Skellefteå kommun räknar i år med att förlora 100 miljoner kronor i skatteintäkter och det förutom bolagens förluster. Nästa år har man inte räknat på än, men det blir inga feta år fram till 2023 enligt SKR. Och det i ett läge där ekonomin redan är tuff.
Kristina Sundin Jonsson betonar att läget är mycket svårbedömt på grund av pandemin, trots de pengar som regeringen skjutit till. Det är också anledningen till att Skellefteå kommun, liksom många andra, väntar med att fastställa budgeten till i höst. Normalt sker detta i juni.
Det som påverkar är dels om kommunerna får full kompensation för extrakostnader relaterade till coronapandemin, exempelvis ökade kostnader i äldreomsorgen. Den andra delen handlar om skatteintäkter som påverkas bland annat av hur det går för företagen.
– Enligt den information jag har fått hade Skellefteå lägre arbetslöshet än i riket i snitt sista mars, men jag tror det ökar betydligt, säger hon.
Hon tillägger:
– Nu blir det väldigt tydligt hur beroende vi är av näringslivet och hur beroende de också är av en välfungerande välfärd, hur hela samhället hänger ihop.
Några konkreta beräkningar av effekterna har Skellefteå kommun ännu inte gjort, enligt Kristina Sundin Jonsson.
– Det är lite för tidigt.
Men en sak är hon tydlig med och det är att det kommer att bli en utmaning att klara ekonomin och att det kommer att behövas mer pengar från statligt håll. En bild hon delar med SKR som på måndagen gick ut med en hemställan till regeringen om fler satsningar. Det handlar bland annat om att ersätta kollektivtrafikens inkomstbortfall och ökade generella stadsbidrag med åtta miljarder kronor.
Förutsättningar
Beräkningen bygger på att smittspridningen kulminerar i sommar och sedan mattas av, att inga ytterligare restriktioner införs och att de som finns avvecklas mot slutet av sommaren. Den bygger även på att de som vårdas för covid-19 blir färre mot slutet av sommaren, att folk följer hygienråd och råd om social distansering. Dessutom får det inte komma en andra virusvåg.