Sofia Jonsson är projektledare för sträckan mellan Degerbyn och länsgränsen i norr.
Arbetet med Norrbotniabanan söder om Skellefteå har pågått i många år. Samtidigt har den även startat för banan norr om staden. Nu har processen kommit nästan halvvägs. Det första samrådet, som handlar om spåralternativ genom den planerade korridoren, har startat.
Norran var på plats under samrådsmötet som hölls på Medlefors på torsdagen. Där skulle Trafikverket hålla tre presentationer under eftermiddagen och kvällen.
– Det finns möjlighet att prata med dem som ansvarar för mark- och fastighetsfrågor och ser hur tomter ligger jämfört med de olika alternativen, säger Sofia Jonsson, som är projektledare för sträckan.
Nytt är att det nu finns tre föreslagna alternativ till dragning av banan. Alternativen skiljer sig främst åt väster om blivande Skellefteå C, mellan Ostvik och Byske och strax norr om Byske. Strax väster om Skellefteå har korridoren utökats vid Brönet för att eventuellt kunna korta sträckan något.
Nästa steg är att bestämma vilket alternativ vi ska gå vidare med, berättar Sofia Jonsson. Samråd om nästa plan, där man går mer in i detalj när det gäller markanspråk, infrastruktur som berörs och bulleråtgärder, planeras ske under första halvåret 2027.
Kartan i mitten visar hela sträckan med de olika alternativen. De fyra övriga bilderna visar fyra olika förslag till bansträckning väster om Skellefteå C.
I samrådshandlingarna, som även går att se digitalt, får man veta att det ska byggas en regionaltågstation i Byske med mittplattform och spår på båda sidor, och totalt tre spår. Anläggningen kommer att bli cirka 25 meter bred. Byske påverkas ganska mycket av banbygget som kommer att gå genom samhället, där det finns bebyggelse.
I västra delen av Skellefteå och Byske finns bland annat bostadsområden, förskolor, vårdboenden, industrier och idrottsanläggningar. Nära samhällena finns mindre grupper av bostäder och jordbruksfastigheter, samt flera ensamliggande bostäder i skogs- och åkermark. De kan påverkas på ett eller annat sätt av järnvägen. Industrier skulle också kunna orsaka störningar och olyckor som drabbar järnvägen, enligt handlingarna.
När det kan bli fråga om inlösen av fastigheter längs spåret är än så länge inte spikat. Förhoppningen är att järnvägsplanerna ska kunna lämnas in för fastställelse under 2029. Att planerna vunnit laga kraft är ett krav för att kunna lösa in fastigheter.
Jim Sundqvist kommer att ha hand om fastighetsfrågorna.
– Efter det kan det ta ett år till fastställelse. Överklagas det tar det längre tid. Planeringen nu är att inlösen kan ske 2032 till 2034, men det är alltid flexibelt, säger Jim Sundqvist, markförhandlare.
Han berättar att synpunkterna hittills varit över lag positiva, också i Byske.
– Även om det är jobbigt för dem som kan bli inlösta, säger han.
En hel del av bebyggelsen ligger inom korridoren i Byske.
Järnvägen kommer annars mest att gå genom glesbygd och skogslandskap. Men även genom en del odlingslandskap framför allt i Myckle och Brönet, Ersmark, Frostkåge, Ostvik och Åbyn. Den mesta marken används till skogsbruk, sett till arealen. Fyra samebyar påverkas av korridoren, då de har vinterbete och flyttleder vid och omkring korridoren.
Erling Markstedt, Monica Markstedt och Sven-Erik Steinwall från Lövlund ville veta hur byn påverkas av Norrbotniabanan.
Från Lövlund en mil nordväst om Skellefteå kom ett gäng grannar för att titta på kartor och ta del av informationen.
– Jag är lite nyfiken hur järnvägen kommer att gå i närheten av oss. Det blir bara någon kilometer från vår by, säger Monica Markstedt.
Hon konstaterar att banan måste byggas, och hon är inte orolig även om banan hamnar nära byn.
– Det är klart den ska byggas.
Kartan visar odlingsmark och skog längs sträckan.
På vissa ställen blir järnvägen också extra synlig i landskapet. Det gäller bland annat passagen vid väg 95 väster om Skellefteå, bron över Kågeälven, passagen vid E4 vid Ostvik, genom Byske samhälle och över Byskeälven. Därtill påverkas korsande vägar och leder samt områden som används för friluftsliv.
Banan kommer att passera 16 större vattendrag och två områden med grundvatten som pekas ut som prioriterade dricksvattenresurser i länet.
De främsta naturvärdena som pekas ut längs banan finns omkring Byskeälven och Åbyälven och i den grunda fågelsjön Ostträsket. Samtliga är Natura 2000-områden. Det finns också olika typer av områden med stor betydelse för biologisk mångfald utmed sträckan.
Vissa platser kan också vara potentiellt förorenade. Det finns även risk för sulfidhaltiga jordar vid grävning, som om de exponeras för syre sänker pH i jorden. Det kan i sin tur göra att tungmetaller lakar ur och sprids till vattendrag och grundvatten.
Längs banan finns därtill en hel del fornlämningar registrerade och även byggnader med kulturhistoriska värden i Byske.
Roland och Marita Johansson studerade den långa kartan med de olika linjealternativen.
Marita och Roland Johansson, som bor på Brännan, var på plats på Medlefors. De påverkas mer av den del av banan som nu redan fått klartecken av regeringen, men var ändå intresserade.
Ni tror de bygger banan?
– Ja, de är ju tvungna. De har ju satt igång. Då kan de inte sluta nu, säger Roland.
Margareta Andersson hoppas att hon någon gång får åka med tåget på sträckan.
Margareta Andersson, boende i Ursviken berörs inte av den här delen av banan. Men hon kom till samrådet och studerade kartorna.
– Ja, jag är jättenyfiken. Jag är intresserad av hela projektet.
Hennes förhoppning är att hon ska få möjlighet att åka sträckan i framtiden.
Samrådet pågår fram till 2 mars och det är möjligt för allmänheten att lämna synpunkter. Synpunkter går även att lämna digitalt.
Nästa steg
Efter samråden om linjealternativen ska ett planförslag tas fram gällande en spårlinje.
Efter samråd bearbetas planförslaget och ställs ut för granskning.
Därefter ska järnvägsplanen prövas för att sedan fastställas.
Efter det kan man göra bygghandlingar och bygga – efter klartecken från regeringen.