Moa Säll och Amalia Larsson, som båda arbetar på travskolan, hade länge känt en besvikelse över att inte kunna leva upp till sina löften om att alla ska inkluderas i verksamheten.
– Vi funderade massor över hur vi skulle kunna lösa det, eftersom det är så viktigt. Till slut hittade vi denna lösning, och vi är överlyckliga, säger Moa Säll, utbildning och travskoleansvarig, Skellefteåtravet.
Tipset om att söka bidraget via Svenska kyrkan, kom från vännen Linda Malmin.
– Jag hjälpte dem med hur de skulle gå tillväga, men det är helt och hållet deras, och ponnytravskolans, förtjänst, säger Linda.
Bidraget täcker inte bara själva konstruktionen, utan även transporten upp från södra Sverige, där den tillverkas.
– Dessa vagnar är inte billiga att tillverka, så vi hade inte klarat oss utan bidrag. Nu håller vi på och funderar ut hur den ska konstrueras på bästa sätt, säger Moa.
Vagnen beräknas vara klar till användning i samband med höstterminen. Då är tanken att starta upp samarbeten med olika dagliga verksamheter.
– Vi hoppas kunna erbjuda både kvälls- och dagsaktiviteter. Till en början blir det nog mer ”prova på”-koncept så att fler får upp ögonen för travskolan, men förhoppningen är att vi ska få till något mer kontinuerligt framöver, säger Moa.