Det har varit svårt att hålla liv i industri- och träprogrammen på gymnasierna i Skellefteå och Norsjö. Dessutom har det funnits stora behov av utbildningslokaler för modern industri i regionen.
Snickericentralens framlidne Sven-Olov Holmström hade en vision om en trä- och teknikarena och den finns nu på plats på Campus, Skellefteå.
– Det är fantastiskt att se att så många elever valt gymnasieskolans industriprogram. I åk 1 och 2 finns i dag 29 elever där nästan alla har det som förstahandsval, säger Engman.
”Digital styrning”
Han konstaterar att en arena där det traditionella kan möta framtiden inom svets, metall och trä var nödvändig.
– En person som arbetar med trä i dag ska kunna såväl materialhantering som digital styrning.
På arenan finns också möjlighet att jobba med vuxenutbildning.
– Kompetenskraven inom industrin stegras gradvis. Från att det har varit personalintensivt, så jobbar fler med digitala lösningar och lean i produktionen. Genom T2 så kan vi få såväl kompetensförsörjning som -utveckling.
Då såväl LTU Trä som RISE finns som grannar så innebär det ett möjligt helhetsgrepp på träsidan på Campus.
– Alla resurser finns på ett ställe. Vi har en god plattform för framtida utbildningar som även kan användas vid snabbspår för utlandsfödda. Vi kan till exempel ha en utbildning i Norsjö eller någon annan kommun, där eleverna bara är i Skellefteå en dag i veckan för laborationer.
Högkonjunktur
Branschen har varit inne i en högkonjunktur. Lars Engman ser en viss avmattning, främst på småhussidan. Fortfarande byggs väldigt mycket flerbostadshus, såväl bostadsrätter som hyresrätter. Engman är dock orolig att de inte riktigt får hela flyttkarusellen i rörelse.
– Vi skulle behöva lägenheter som är mer kostnads effektiva framöver.
En sak som kan slå mot den svenska träbranschen är USA:s agerande ifråga om tullar. Bromsas exporten till Kina in söker den avsättning på andra marknader, som Sverige.
2700 i branschen
Lars Engman hoppas dock att träbyggandet av bostäder både i Skellefteå och i landet ska öka från dagens nio procent. Han pekar på saker som att det är en förnybar råvara, att tillverkningen av trävaror är en energisnål process och att det i modulform kan ge en rejält kortare produktionstid.
I Västerbottens finns i dag träföretag i alla länets kommuner, totalt ett hundratal företag som sysselsätter 2700 personer om omsätter nästan åtta miljarder kronor. 95 procent av jobben ligger på landsbygden.