– Detta är inte ovanligt i den här typen av fall, menade åklagare Amanda Tapani i en Norran-intervju.
Det hindrade inte åklagaren från att väcka åtal. Samtidigt var detta inte helt okomplicerat.
En hörnsten vid en rättegång i Sverige är den så kallade omedelbarhetsprincipen.
Det innebär att domstolen ska döma på vad som framkommer vid huvudförhandlingen. Rättens ledamöter tar inte i förväg del av innehållet i förundersökningen.
Vid rättegången mot mamman vidhöll dottern vad hon sagt i det sista förhöret, att påståendena om misshandel var påhittade.
Skellefteå tingsrätt lägger mycket stor vikt till vad dottern berättat i de inledande polisförhören.
Under rubriken ”Värdering av den muntliga bevisningen och principerna om en rättvis rättegång” påpekas att avgörande för bedömningen av åtalet blir dels vilken tilltro som ska fästas till tonårsdottern, dels hur tillförlitliga hennes uppgifter är.
Rätten skriver att dotterns inledande uppgifter i polisförhör stöds i centrala delar av den skriftliga bevisningen och av vittnesmålen. Det handlar bland annat om skador som dokumenterats. Därför berövas inte mamman ”rätten till en rättvis rättegång”.
Ur domen:
”Det kan uteslutas att målsäganden oriktigt skulle anklaga sin mor för brott och tingsrätten anser det ställt utom rimligt tvivel att hon ändrat sina uppgifter av annat skäl än ett starkt socialt tryck och stor lojalitet mot sin mor.”