Till och med bitvargen går bet

De stora bitvargarna har utmanats av den hårda isen på gator och vägar.

Foto: Jeanette Lövgren

Våren är i antågande även om det inte är osannolikt med någon till snö- eller sandsväng. Norran har i vinter satsat extra på rapportering av vinterväghållning. Läsarna har också varit aktiva och skickat både frågor och redogörelser över väglaget till tidningen.

När Norran sammanställt dessa, och kommentarer på Facebook och webben, framgår att en återkommande kritik i vinter handlar om spåriga och halkiga vägar. Kritiken gäller övervägande vägar utanför centrum och väster om E 4. Vid en genomgång av de vägar som nämns handlar det nästan uteslutande om Trafikverkets vägar.

Jan Burlin har haft en tuff första vintersäsong som ansvarig för gator och vägar i Skellefteå kommun.

Foto: Jeanette Lövgren

Testat material

Jan Burlin bekräftar att det inte varit så mycket klagomål på kommunala spåriga vägar och gator.

– Folk förstår att det inte är en normal vinter.

Men internt och med entreprenörer har man diskuterat saken mycket.

Kommunen har också testat både olika typer av utrustning och sandningsmaterial för att försöka få bukt med halkan och spåriga vägar.

– När isen smälter och fryser om vartannat blir den väldigt hård. När man kör i mjuk is bildas spår när det fryser på. Det uppstår även problem med tvättbrädor, särskilt vid korsningar där bilar bromsar och startar, och där bilarna värmer vägen med underredet. Underbett med rivstål på traktorer har fungerat bra för att jämna ut topparna så att vägen blir jämn. Men spåren är svårare. Vi har också sett att sandinblandning kan fungera bättre än enbart grus, säger han.

Men det finns bara två sådana maskiner igång i centrala Skellefteå och tre väghyvlar.

– De har varit mycket mer aktiva i år än tidigare.

Amanda Granstedt är medveten om att spåriga vägar har varit ett bekymmer i vinter.

Foto: Trafikverket

Rår på spår

Amanda Granstedt, projektledare för underhåll vid Trafikverket, känner däremot till att det funnits kritik mot väghållningen.

– Vi upplever att det har varit en svår vinter spårmässigt. Statistiken visar att vi har haft ovanligt många dagar med plusgrader vilket ställer till det. Det har varit svårt när snö har följts av regn. Isen packas också i flera lager och när vi sandar blir den i princip armerad. Bara väghyvlarna rår på spåren.

Jag upplever inte att tekniken kring hyvlingen är problemet.

De har haft 3–5 väghyvlar igång i Skellefteåområdet på 200 mil väg. Det är fler hyvlar än tidigare vintrar.

– Vi har försökt få tag i alla vi kan och skulle jättegärna ha fler. Samtidigt kan vi inte ha tio hyvlar ett vanligt år. Då blir företagen ekonomiskt lidande. En väghyvel innebär en stor investering för enskilda entreprenörer. Det är jätteklurigt. Vi kliar oss i huvudet, säger hon.

Enligt Jan Burlin kostade den senaste väghyveln de köpte 4,5 miljoner kronor inklusive plogutrustning.

Kostar stål

Flera personer som kommenterat väghållningen och mejlat Norran tror att spårigheten beror på att man inte sätter ner stålet ordentligt i isen.

Hur ser du på det?

Kommunen står för stålet, enligt Jan Burlin. Hos Trafikverket däremot får entreprenören betala för stålet.

– Om vi är missnöjda så kan vi klaga till huvudentreprenörerna som har avtalen. Om de som plogar inte sköter sig då kan de bli av med uppdraget. Men vi har inte klagat i år. Jag tycker alla har skött sig bra.

På frågan om det kan göra att man är mer sparsam med stålet som entreprenör nickar Jan Burlin.

Ett stål kan kosta mellan 350 och 700 kronor styck och byts i snitt 4–10 gånger per år, beroende på maskin och var man plogar.

Om det fortsätter såhär framöver måste vi kanske ha helt ny utrustning och helt nya material.

Amanda Granstedt har också hört att många haft synpunkter på rivstålet och isättningen.

– Förutom att isen är hård är många av vägarna normalt spåriga. River man med ett rakt blad så tar det bara ryggarna. Jag upplever inte att tekniken kring hyvlingen är problemet.

Hon berättar att det är huvudentreprenörerna som oftast betalar stålet för underentreprenörerna. Det kostar alltså ingenting extra för den enskilda maskinföraren att stålet slits.

– Det blir betydligt dyrare om man inte byter stålet i tid med skador på maskinen, säger hon.

Lägre hastighet

Vår genomgång av synpunkter visar att kritiken i huvudsak riktar sig mot väghållningen på Trafikverkets vägar. Hur ser du på det?

– Det är mer känsligt om vägen är spårig och halkig eftersom hastigheterna är högre på de vägarna än på kommunens gator. Där finns en högre tolerans om man får kast på bilen, säger Amanda Granstedt.

Skolbussarna har haft problem med flera avåkningar.

Hur har ni jobbat med det?

– Vid en avåkning var väghållningen vårt ansvar. Det vi gör är att tjata mer på entreprenörerna att sanda. En positiv sak i dag är att busschaufförerna och de som sköter väghållningen fikar tillsammans på Östra Navet. De för en dialog om vad som inte fungerar. Det är positivt från båda håll.

– Vi försöker alltid hålla korrekt vägstandard enligt klassificeringen av vägarna. Vi tog åt oss av kritiken och försöker hålla bra funktion hela tiden, säger Amanda Granstedt.

Trots att det är tio månader kvar på året har kommunen gjort en prognos för vinterväghållningen.

– Det blir inte billigare än i fjol, februari var något dyrare. Sedan vet vi inte hur det blir nästa vinter. Men vi har gjort en uppskrivning för att ta hand om all denna sand. Det blir en miljon kronor dyrare att ta upp den i år än året före.

Enligt Jan Burlin är man snart uppe i 20 000 ton, mot 10 000–12 000 ton ett normalt år.

– Vi har också fått ett uppdrag att effektivisera. Hur vet jag inte än. Man kan förstås ändra skötselnivåerna eller använda annat material när vi sandar. Sand är exempelvis billigare än grus och sanden fungerar också bättre när det är blött.

– Vi måste lösa de nya problemen som uppstår nu när vi har en ny typ av halka. Om det fortsätter såhär framöver måste vi kanske ha helt ny utrustning och helt nya material, säger Jan Burlin.

Trafikverket har inte gjort någon prognos. De har haft färre plogturer men desto mer halkbekämpning och avjämning.

– Lite dyrare lär det bli, säger Amanda Granstedt.