Första etappen handlar om att under en ettårsperiod bygga en infrastruktur på Skellefteå Airport som gör det möjligt att ta emot eldrivet flyg.
– Det handlar då bland annat om att utse lämplig plats och att se till så att vi har tillräcklig elförsörjning för att kunna testa och kommersialisera eldriven flygtrafik, berättar Henrik Littorin.
Ett av målen är att Skellefteå Airport om ett år ska stå redo för att börja kunna ta emot elflyg. När alla dessa delar i infrastrukturen finns på plats kommer det att kunna genomföras pilotprojekt med elflyg på Skellefteå Airport.
Initialt handlar det om testverksamhet där det ska gå att testa start, landning och laddning i en realistisk miljö. Det kan till exempel handla om batteri- och vätgasdrivna flygplan eller vertikalstartande elfordon för persontransport.
Man kommer också att engagera sig i arbetet med att få till en standard kring allt som berör den infrastruktur som behövs kring elflyget.
– Inom några år hoppas vi ha igång de första kommersiella flygningarna med mindre elfordon, säger Henrik Littorin.
Det kommer då att handla om avstånd på 15–20 mil där transportinfrastrukturen på marken är begränsad.
– Snabba och fossilfria flygtransporter till och från Skellefteå skulle kunna bidra med ökad tillgänglighet och därmed tillväxt och utveckling i hela regionen. Med elflyg blir det till exempel fullt möjligt att driva kommersiell flygtrafik till Finland, konstaterar Robert Lindberg, vd på Skellefteå Airport.
Arbetet kommer att koordineras av Henrik Littorin som under de senaste 15 åren arbetat hos Swedavia och LFV med strategi- och hållbarhetsfrågor. En viktig del i hur inrikesflyget ska kunna bli fossilfritt till 2030 handlar om utvecklingen av elflyg.
– I maj slutade jag hos Swedavia och startade ett eget konsultbolag. Satsningen i Skellefteå blir mitt första stora uppdrag i den regin, berättar Henrik.
Han menar att Skellefteå har goda förutsättningar för att bli ett världsledande testcenter för elflyg.
– Här finns alla förutsättningar för att lyckas med detta. Inte minst engagemanget i regionen.
Robert Lindberg är också nöjd med att ha kunnat engagera Henrik Littorin i satsningen.
– Han har en helhetsbild på vad som händer inom elflygområdet och har ett fantastiskt nätverk inte minst när det gäller tillverkare av elflygplan, säger Robert.
Han menar att Skellefteå är helt rätt plats för att kunna erbjuda en testmiljö för eldrivet flyg.
– Vi har en flygplats med tillgängliga ytor och ett fritt luftrum och sedan har vi Skellefteå Kraft med forskning och utveckling samt produktion av förnybar el. Dessutom finns både Northvolt och EIT InnoEnergy i regionen, vilka båda kommer kunna bidra med viktiga pusselbitar när eldrivet flyg ska utvecklas, berättar han.
Ann-Christine Schmidt, forsknings- och utvecklingsansvarig på Skellefteå Kraft konstaterar att den pågående gröna omställningen av transportsektorn är ett prioriterat utvecklingsområde och att det skapas många nya möjligheter i takt med att samhället elektrifieras.
– Vi ser fram mot ett nära partnerskap och att dela med oss av vår innovationskraft och kompetens inom förnybar energi som bidrar till flygets hållbara omställning, säger hon.
För Skellefteå Kraft är elflyg ett helt nytt område.
– Det här ska bli otroligt roligt. Utvecklingen av elflyget går snabbt och vi vill vara med på den resan.
Northvolts lösningar gällande batteriutveckling och energilagring blir viktiga pusselbitar för att kunna hantera de effektbehov som framtidens elflyg kräver.
– Vi tycker att satsningen är väldigt spännande och det är kul att Skellefteå tar ledartröjan mot ett mer hållbart flygande. Detta bidrar ytterligare till att etablera regionen som ett kluster inom elektrifieringen, kommenterar Northvolts kommunikationschef Jesper Wigardt.
Vidare kommer EIT InnoEnergys internationella kontaktnät och djupa kunskap kring framtidens energisystem att kunna bidra med de långsiktiga lösningar som kommer att krävas för framtidens eldrivna luftfart.
– Utvecklingen av litiumjonbatterier går enormt snabbt och det är inte långt borta innan vi kommer att få se en boom för kommersiella elflyglinjer, tror Johan Söderbom, tematiskt ledare för smarta nät och energilagring hos EIT InnoEnergy.
Han tycker att satsningen i Skellefteå är ”oerhört intressant”.
– Att man från början fokuserar på att bygga infrastrukturen är helt rätt. Detta har ju varit flaskhalsen när det gäller elbilar , säger han.
Henrik Littorin konstaterar att Norden ligger i spetsen i världen när det gäller utvecklingen av elflyg.
– Elflyget kan vara ett mycket slagkraftigt alternativ till transport på marken speciellt i de mer glesbefolkade delarna av Norden.
Både Skellefteå Kraft och Skellefteå Airport är också med som partners bland Kvarkenregionens aktörer i projektet FAIR. Projektet ska ta fram en metodik som beskriver hur en kommersialisering av eldrivet regionalflyg i Kvarkenregionen kan genomföras på ett snabbt och effektivt sätt.
Målsättningen med det projektet är att skapa synergier med andra elflygsprojekt för att tillsammans öka kunskapen om elflygets möjligheter, men också att snabba på implementeringen av regionala elflyg och initiera gränsöverskridande innovationsprocesser i relation till detta.
– Det finns hundratals olika projekt runt om i världen kring elflyg och vi kommer att samarbeta med flera av dem, berättar Robert Lindberg.
Skellefteå är inte ensamma i Sverige om att vilja skapa en testanläggning för elflyg. I Östersund har man gjort en förstudie kring detta som går under namnet Green Flyway. Här är hela Jämtland-Härjedalen med samt norska Tröndelag.
2019 etablerades också ett nytt nordiskt nätverk, NEA, med målet att införa regionala elflygplan. Med i detta nätverket är bland annat Swedavia, SAS, Bra, Heart Aerospace och Finnair. De arbetar också med standardisering av elflyget i Norden och elflygsteknologi som passar Nordens väder.
När det gäller utveckling av elflyg finns det en svensk spjutspets i företaget Heart Aerospace som siktar mot att ha certifierade elflygplan i Sverige till 2025.
– Det plan som de utvecklar har plats för 19 passagerare och en räckvidd på cirka 40 mil, avslutar Henrik Littorin.