”Personer med borderline har ofta svårt med mentaliseringen. Genom att öva på mentaliseringsförmågan jobbar man med grundproblemet för att få ett varaktigt resultat”, säger Elin Pettersson.
I dag är vuxenpsykiatrin i Skellefteå den enda platsen i Norrland som bedriver MBT, mentaliseringsbaserad terapi. Behandlingsprogrammet är till för vuxna personer med borderline personlighetssyndrom.
Tidigare har det varit svårt att hitta framgångsrika behandlingsalternativ för patientgruppen.
– Det man såg var att det vi gjorde för den här patientgruppen inte verkade fungera lika bra som det fungerar för andra patientgrupper. Trots att man gjorde allt man kunde från vårdens sida så var det många som fortsatte ha ett allvarligt självskadebeteende, gjorde många suicidförsök och hade det tjorvigt i relationer. De fick inte minskad kontakt i psykiatrin utan kanske snarare ökad, berättar Elin Pettersson och fortsätter;
– Då insåg man ju att vi måste hitta något annat och vid den tiden började det komma lite nya behandlingar, bland annat MBT.
På psykiatriska kliniken finns en särskild enhet för MBT och i MBT-teamet arbetar fem terapeuter. Teamet har även informationsträffar för anhöriga.
Behandlingen med mentaliseringsbaserad terapi består av två delar.
– Den första delen består i psykoedukation, då träffas man tio gånger i grupp och får veta mer om borderline och behandlingen, för att vara med på den krävs inte att man är diagnosticerad med borderline, berättar Elin Pettersson.
Efter psykoedukationen får sedan den som är diagnosticerad med borderline erbjudande om att gå behandlingsprogrammet som pågår upp till två år. Patienterna träffas då två gånger i veckan, en gång i veckan är det indiviuell terapi med en MBT-terapeut och den andra gången träffas man i grupp om max åtta patienter och med två MBT-terapeuter.
– Det vi då gör är att vi på olika sätt förbättrar mentaliseringsförmågan hos våra patienter. Mentalisering är något som vi alla gör, men är olika bra på. Våra patienter har större problem med det, säger MBT-terapeuten Thomas Björkås.
”De flesta brukar uppleva att den ständiga ångesten minskar ganska fort efter att man påbörjat behandlingen”, säger Thomas Björkås i MBT-teamet.
Mentalisering innebär förmågan att förstå sina egna och andras tankar, önskningar, känslor och behov. Självkännedom är grunden i mentalisering.
Starka känslor, särskilt ilska, rädsla och skam, sätter ofta mentaliseringsförmågan ur spel. Andra hinder för mentalisering är erfarenheter av trauma, posttraumatiskt stressyndrom, adhd/add, autism, bipolär sjukdom eller borderline.
”Jag tycker att det är jätteroligt att jobba med den här metoden. Det bästa är när man ser att patienten tar med sig det man pratar om och att de börjar tänka annorlunda”, säger Anna Åkerström.
I behandlingen får patienten öva på sin föreställningsförmåga och att se situationer från flera olika perspektiv. De får även lära sig att förstå sig själva och andra.
– Överlag ser vi ju att patienterna blir hjälpta av behandlingen. En del känner att det hjälper väldigt mycket, medan andra känner att de i alla fall kommer framåt. Tidigare har man kanske mer arbetat med att behandla symtomen, att man nu jobbar med själva grunden till personlighetssyndromet gör att man kan få ett mer varaktigt resultat, säger Elin Pettersson.
”Något som kännetecknar borderline är att man har väldigt snabbt svängande känslor och att man är väldigt känslostyrd”, säger Camilla Enstrand.
Det är en stark överrepresentation av kvinnor som söker vård för borderline på psykiatriska kliniken i Skellefteå.
– Vi tror inte att det beror på att fler kvinnor än män lider av borderline, utan männen söker mer sällan hjälp och män med borderline kan ofta hamna någon annanstans, exempelvis i kriminalitet eller missbruk, säger Thomas Björkås.
Personer med borderline personlighetssyndrom uppvisar ofta en varaktig och påtaglig instabilitet i självbilden och identitetskänslan.
– Den svajiga självbilden och den osäkra identitetskänslan är en direkt följd av avsaknaden av stabil mentaliseringsförmåga och bristen på representationer av de egna tankarna och känslorna. Om mentaliseringsförmågan fungerar som den ska, kan man så att säga stå lite utanför sina växlande känslor, beskriver Elin Pettersson och fortsätter;
– Identitetsproblemen ökar risken för att man lägger ut oönskade känslor på andra, vilket riskerar att göra relationerna stormiga och kortvariga.
”Kärnsymtom vid borderline är problem i nära relationer. Det finns nio kärnsymtom och man ska ha fem av dem för att få diagnosen”, säger Torbjörn Öhberg, MBT-terapeut.
Just nu arbetar MBT-teamet med att utöka med ytterligare en behandlingsmetod. Målgruppen för den behandlingen är personer med andra personlighetssyndrom än borderline eller personer med borderline med samsjuklighet. Det finns ofta en samsjuklighet mellan borderline och bipolärt syndrom, ADHD och posttraumatiskt stressyndrom.
– SKB, strukturerad klinisk behandling, kallas den och med den har man en större ingång för patienter och här fokuserar man på relationer, känslor, impulsivitet och problemlösning, säger Torbjörn Öhberg, MBT-terapeut.