Susanne Sundberg med sina hundar Polly och Leia.
Polly är en sju år gammal Lagotto, en allergivänlig ras som inte löser hår och vars ulliga lockar klipps av matte. Att matte nyligen skaffat en Lagotto till, tvååriga Leia som också tävlar i agility, säger en del om hur hon känner för hundlivet.
– Det är jättejätteroligt och hundarna tycker att det är jätteskoj att träna och tävla, säger Susanne Sundberg.
De tävlar i olika storleksklasser, Polly i large och Leia i medium. Hittills har det gått över förväntan.
– På klubben brukar de säga att jag gillar rosetter. Förra året började vi att tävla i agility och Polly tävlade i 79 lopp och fick 43 rosetter. Hon hade alltså 43 pallplatser. Jag är jättestolt, säger Susanne.
Leia vill inte vara sämre, och visar ivrigt upp sina färdigheter för alla som vill se. Unga hundar har svårare att koncentrera sig och hålla fokus en längre tid. Hundarna ska ha växt klart för att inte skada sig, därför är åldersgränsen för tävling 18 månader. Leia tog två pinnar i helgen då hon tävlade i Luleå Artic Cup, där både hon och Polly blev cupvinnare.
– Leia är ett yrväder, men hon har överraskat och redan tagit flera pinnar, säger Susanne.
Pollys statistik sommaren 2022: 79 tävlingar, 43 pallplatser varav 17 segrar, 17 andraplatser och nio tredjeplatser.
För att gå upp från klass 1 till klass 2 ska hunden ha minst tre pinnar. För att få en pinne ska hunden klara ett felfritt lopp bland de 15 procent bäst placerade av det totala antalet startande på tävlingen. Enligt tävlingsreglerna gäller det att både vara snabb och ha så få fel som möjligt.
– Vi har startat ett lag som heter Fårahedarna där vi är fyra ekipage som tävlar tillsammans och samlar SM-pinnar under året. Målet är att ta sex pinnar och få tävla i SM någon gång i framtiden, säger Susanne.
Susanne talar varmt om Skellefteå hundbruksklubb, som är en ideell förening med 800 medlemmar. 2021 invigdes deras hundhall tack vare stöd från Allmänna arvsfonden och Skellefteå kommun. Klubben har ett nära samarbete med Skellefteå hundungdom.
– Det är en jättebra kamratskap i klubben, och de erfarna hjälper de nya som kommer in. Tänk att jag som är över 50 år kan börja tävla mitt i livet.
Det är full fart på Polly och Leia. "Men de är inte lika snabba som Border collies", säger Susanne.
Det krävs god kondition och Susanne får vara snabb när hon springer med sina hundar på banan och det är inte bara kroppen som ska vara i form.
– Innan tävling har man åtta minuter på sig att lära sig banan som domaren har gjort. Då går alla där som i trans. Sedan ska man minnas banan, och det kan bli sex banor att minnas på samma dag. Det är hjärngympa.
Polly visar upp några av sina 43 rosetter. Varje rosett betyder att Polly kommit topp tre i en tävling.
Hemma på gården finns hopphinder, en tunnel och en slalombana. Helgerna tillbringas på olika tävlingar runt om i Sverige, ofta med ett gäng från klubben. Sambon Dick gillar också agility och sönerna Robin och Rasmus tycker att det är kul att deras mamma tränar och tävlar med hundarna.
– Min mamma Mari fick en tår i ögat när Leia hade klarat av en hel bana och fått sin första rosett. När man får det att funka efter att ha jobbat länge med något blir man överlycklig. Om det går dåligt får man spela lycklig för hundens skull. Det ska vara kul att träna och tävla.
Susanne beskriver Leia som "ett yrväder".