Rörig bokföring. Norran hittade mer än kläder bland klädfakturorna.
– Vi behöver titta på det, säger Mikael Eriksson, chefscontroller på socialnämnden.
Kommunens klädkonto: Arbetskläder för över 8 800 kronor eller under 200 kronorGranskarna: För krångligt att bedriva journalistik – ”Skärpning Skellefteå kommun”Norran har granskat tre olika nämnder varav en var socialnämnden. Tidigt i granskningen såg vi en faktura som stack ut. Den var på totalt 61 000 kronor och innehöll inga arbetskläder, trots att den var bokförd på klädkontot. Det var svetsmaskiner och tillbehör till dessa, som köpts in till verksamheten Solkraft.
Svarar motvilligt
Norran kontaktar socialnämndens chef, Staffan Näslund, för att fråga varför svetsmaskiner hamnat på klädkontot. Han vill först inte ställa upp på en intervju om han inte får se frågorna i förväg. Efter flera påtryckningar går han till slut med på en intervju. När vi ringer upp får vi dock inte prata med Staffan Näslund själv. Intervjun sker under ett ledningsmöte tillsammans med ytterligare fem chefer på socialkontoret. Under intervjun låter Staffan Näslund medarbetare svara på de flesta frågorna.
– Det har blivit fel när det bokförs, och vi behöver ju titta på det, säger Mikael Eriksson, chefscontroller på socialkontoret.
Som jag sa, vi behöver titta på det lite mer grundläggande och se hur det är och sen får vi återkomma. För det klart vi vill ha rätt kontering, så är det ju.
Julmat, frukt och trälim
Det var dock inte det enda som bokförts fel. Socialnämnden hade även fakturor på julmat, frukt och godis samt trälim, en väggklocka och en kaffemaskin.
Dessutom var det sammanlagt 62 transaktioner till ett värde av 26 000 kronor var märkta med leasing. Vi kontaktade ekonomicenter på kommunen för att förstå vad det egentligen innebar, då transaktionerna inte hade något fakturanummer och därmed inte gick att spåra. Det visade sig inte vara fakturor utan uttag från centralförrådet.
– Det är så att någon har tagit ut exempelvis arbetshandskar och satt det på fordonet som har ett leasingavtal, därför hamnar det där men det ska inte sättas på fordonet, berättar Patrik Degerman, redovisningsekonom på ekonomicenter.
Staffan Näslund, socialchef, ställer till slut upp på en intervju, men överlåter frågorna åt andra.
Mikael Eriksson har i nuläget inget svar på hur det kommer sig att nämnden har så pass mycket fel i sin bokföring.
– Vi behöver titta på det och jag har redan påbörjat det litegrann. Vi vill ju att det ska vara konterat rätt, säger Mikael Eriksson.
Vad tror du alla fel beror på?
– Ja men egentligen det jag säger, att vi behöver titta på det och se vad som är bakomliggande.
Vi påpekar att det här gör det svårt för kommunen att göra egna kontroller av hur
skattemedel används, men det blir också svårt för medborgarna och journalister att kunna kontrollera detta.
Hur ser du på det?
– Som jag sa, vi behöver titta på det lite mer grundläggande och se hur det är och sen får vi återkomma. För det klart vi vill ha rätt kontering, så är det ju, säger Mikael Eriksson.
Viktigt att göra rätt
Hans Stark och Robert Heed som är ekonomer på Sveriges Kommuner och Landsting vill inte kommentera socialnämndens misstag. Men de tycker att det är viktigt att kommunen följer sin kontoplan för att kunna se vart pengarna tar vägen och för att kunna göra omprioriteringar eller justeringar.
– Vill man ha en bra uppföljning och veta vad pengarna går till så är det viktigt att man använder kontoplanen konsekvent och tolkar den på samma sätt i hela kommunen, säger de.
Idag går det inte att rätta till misstagen då bokslutet för 2018 redan är gjort.