Den som diskar för hand tjänar på att investera i en modern diskmaskin, enligt Leif Sundbom.
– Det kostar fem kilowattimmar att handdiska tolv kuvert disk, medan en diskmaskin gör samma jobb för 0,7 kilowattimmar. Då har man inte heller räknat med tiden som det tar att göra jobbet.
Medlen som används utvecklas ständigt. Exempelvis förekommer inte lut på samma sätt i diskmedel längre. Enligt Leif Sundbom finns det också en medveten strävan hos tillverkarna.
– Man vill att de ska vara så miljömässigt bra som möjligt, samtidigt som de måste vara effektiva. Det är likadant med tvättmedel, säger han.
På bara fem år ska tvättmaskinernas energiförbrukning ha minskat med 40 procent. Dagens apparat kan tvätta nästan alla sorters plagg och det räcker ofta med tvätt i 40 graders värme.
– Man använder sig både av mindre ström och mindre vatten. Dammsugare är ett annat jättebra exempel. En maskin från 2010 har en motor på 2 200 kilowatt, men idag tar dammsugare 300 kilowatt. Du skulle klara att ha sju stycken kopplade till samma uttag, säger Leif Sundbom.
Han visar en funktion som kan passa den friluftsengagerade. Den tillåter att impregnerade utekläder tvättas utan att de förlorar sitt skydd mot vatten och vind. I samband med det behöver bara ett särskilt impregneringsmedel tillföras.
Att byta eller inte
Leif Sundbom visar runt i butiken och lovordar bland annat några värmepumpstumlare i olika prisklasser. Den största skillnaden mot den tidigare sortens torktumlare är energieffektiviteten, men det finns även nya funktioner.
– I en gammal torktumlare tillförde du 100 procent av energin. Det värmde ett stort element som torkade kläderna, sedan släppte maskinen ut allt överskott. Idag återanvänds 60 procent av energin, sedan jobbar värmepumpstumlaren också med mer luft och lägre temperaturer.
Allt sammantaget innebär en mer skonsam produkt. Leif Sundbom exemplifierar även vilka pengar som finns att tjäna genom att minska förbrukningen.
– En fem år gammal torktumlare kostar fem kilowatt och en ny kostar två. På ett år kan ett hushåll som kanske använder den 250 gånger göra en vinst på 500-1 000 kronor. Den vinsten gör du på bara en produkt.
Över tid kan det vara värt att byta, även om den äldre anordningen fortfarande fungerar.
– Ta en frysbox som kanske är 20 år gammal. Den kostar ungefär 1 200-1 300 kilowattimmar per år, medan en ny kostar 200. Om du räknar över fem år så har du en prisskillnad på 5 000 kronor och då har du fått tillbaka investeringskostnaden.
Hur är det när det kommer till kyl och frys?
– De säger att produkten nästan betalar sig själv om man byter var 15:e år. Det är bara i energibesparingen, sedan finns det andra fördelar. En frys är till exempel självavfrostande idag.
I nyare apparater cirkuleras luften med hjälp av fläktar, vilket skapar ett jämnare klimat. Förutom att minska energiförbrukningen gör det att matvarorna håller längre. I ett modernt kylskåp klarar de sig nästan en vecka längre än i ett tio år gammalt, enligt Leif Sundbom.
– Det är inte bara en plåtlåda idag, utan en väldigt komplex produkt.
Finns det något skäl att inte byta upp sig?
– Vi tycker inte det. Man får både ny teknik och ett bättre redskap.