Petra Siljebo, Sybil Sundling och Helene Skogqvist deltog på helgens workshop som ingår i Hushållningssällskapets projekt ULLiHOP med syftet att öka användningen av lokal ull.
Inne i ett av Stiftgårdens konferenslokaler har tretton deltagare, alla med intresse för ull och ullförädling, samlats för att lära sig mera om hur ullen kan tas tillvara och hur värdet på den svenska ullen skulle kunna höjas. Helene Skogqvist berättar att den svenska ullen inte är prioriterad.
– Förra året importerades råull till ett värde av 15 miljoner. Det är viktigt att vi har en bra ullkvalitet och att fårproducenterna får en djupare och bredare kunskap om ull och en vetskap om vad marknaden efterfrågar. Genom samverkan mellan ullproducenter, ullförädlare och företag som säljer ullprodukter eller tjänster, så ökar förutsättningarna och nya produkter och affärsidéer kan utvecklas, förklarar hon.
Efterfrågan ökar
Sybil Sundling som är en av Västerbottens fårägare berättar att det är många faktorer som spelar in för att få en bra ullkvalitet.
– Avel, foder, miljö, strö, skötsel och klippning. Det är mycket som påverkar. Fåren klipps två gånger per år och ull som är smutsig och skräpig slängs. Det blir ett miljöproblem. Vi inom fårnäringen måste lära oss hur ullen ska bli skräpfri och att använda ullen till något vettigt, säger Sybil Sundling och tillägger.
– Ullen kan användas till bland annat garn, tovning och isolering. Fåret har en otrolig potential men det kräver intresse och kunskap att kunna ta tillvara möjligheterna.
Saskia Sandring, Elisabeth Grunditz, Karin Sunnegård-Grönberg och Harriet Edeholt-Grönberg.
Dorit Wiedenhöfl, Katarina Roos, Sybil Sundling och Madeleine Marklund
Carina Alfredsson, Marie-Louise Blanksvärd, Kerstin Jonsson och Eva Långström.
Ullen kardas.
Garnprover.
Några som satsar på den svenska ullnäringen är Karin Sunnegård-Grönberg, Harriet Edeholt-Öberg och Saskia Sandring som har startat en ullstation och investerat i en tovmaskin.
– Vi ska samla in ull, sortera, förädla och sälja vidare till bland annat spinnerier. Det har importerats mycket ull men efterfrågan på svensk ull ökar. Som nation behöver vi lära oss att leva hållbart. Vi tror att vi är ute i rätt tid, säger Karin Sunnegård-Grönberg.
Även fårägarna William och Petra Siljebo i Bjurholm är på gång att utveckla sin verksamhet med ett karderi. De berättar att så snart maskinparken är igång så kommer de att ta emot ull som skickats in för kardning.
– Vi tror att efterfrågan på svensk ull kommer att öka och det känns bra att kunna bidra till att ullen tas tillvara, säger Petra Siljebo.