Betty Ann Nilsson (KD) ville höra mer om personalens åsikter.
Rapporten om ambulanssjukvården lades fram på senaste sammanträdet i hälso- och sjukvårdsnämnden, efter ett initiativärende av Kristdemokraterna.
Där framgår att ambulansuppdragen och belastningen har ökat stadigt under de senaste tio åren. Befolkningen ökade med fem procent i länet, men ambulansuppdragen ökade med 34 procent. Resurserna har under samma tid utökats med en sjuksköterska i sambulansen och en bedömningsbil.
Sedan 2015 har tiden det tar från det att SOS Alarm tar emot samtal till att ambulansen kommit fram ökat med 18 procent. Tidskritiska prio-1-uppdrag har generellt långa framkörningstider i länet. Enbart Lycksele klarar sig under 15 minuter i medel. Prio-1 handlar om exempelvis hjärtstopp, trauma och medvetslöshet.
Det finns, enligt rapporten, inga nationella nyckeltal som beskriver en optimal belastningsnivå för ambulansen, alltså hur upptagen ambulansen är. Men när den överstiger 35 procent så kan man räkna med viss påverkan på beredskapen. Vid 50 procent är bredskapen låg vilket innebär en stor risk för väntetider vid tidskritiska uppdrag. Statistiken visar att den överstiger 50 procent i Umeå och är 37,4 procent i Skellefteå.
I rapporten påpekas att det råder obalans mellan uppdrag och resurser, framför vid kusten. Några saker kunde förbättra läget. Exempelvis behövde patienterna i 20 procent av fallen som larmades ut 2020 inte åka med ambulansen till sjukhus. En anledning som pekas ut är att SOS Alarms kan ha långa handläggningstider på tidskritiska larm samt skickar ambulans på uppdrag där det inte behövs.
Rapporten föreslår även att kommunernas sköterskor skulle kunna åka på IVPA-uppdrag, i väntan på ambulans, och påbörja behandling.
Enligt rapporten finns det ett missnöje bland personalen med både bristande kompetensutveckling, men även införande av raster istället för betalt måltidsuppehåll samt förändringar som lett till ökad arbetsbelastning och förändrade arbetstider.
Att måltidsuppehållen togs bort var en anpassning till arbetsmiljölagen men också ett led i att spara 13 miljoner kronor 2020–2022. Så samtidigt som det ska sparas upplevs resurserna som för små.
– De har övertrasserat sin budget. Men frågan är om de har rätt budget. Vi har lagt tio miljoner kronor extra på ambulansens budget i vår budget, säger Betty Ann Nilsson (KD) initiativtagare till ärendet.
Hon hade även önskat få se personalens egna enkätsvar kring besparingarna, som inte var med i handlingarna. Enligt henne handlar det om 25 sidor med synpunkter.
– Vi vet att det finns ett missnöje. Det blir ofta tokigt om man inte lyssnar på personalen.
Hon är tveksam till att kommunala sjuksköterskor ska rycka in.
– De har svårt att hinna sitt eget uppdrag. Ambulanssjukvården borde ligga på regionen att lösa.
Anna-Lena Danielsson (S) betonar att de följer befolkningsutvecklingen och att de anser akutsjukvården vara mycket viktig för tryggheten i länet.
Anna-Lena Danielsson (S), säger att de följer utvecklingen noggrannt. Men några extra pengar skjuts inte till just nu. Snarare handlar det om att utveckla arbetet för att frigöra resurser, bland annat genom att förändra scheman och jobba med det faktum att många uppdrag inte leder till att patienter tas med i ambulansen.
Hon påpekar att även om KD och Alliansen vill lägga mer på ambulansen så vill de spara in på annat.
– Vi har inte fått indikationer på att ambulansverksamheten är felbudgeterade. Vi har den ekonomi vi har just nu. Extra pengar är i så fall till utbildning av personalen.
Framför allt är hon glad över genomlysningen.
– Vi kommer såklart att återkomma till dessa frågor framöver. Det jobbas febrilt inom ambulanssjukvården med länsuppdraget och vi följer även befolkningsutvecklingen. Det gäller även övrig sjukvård i Skellefteå med tanke på vad som är på gång där.
Hur ser du på missnöjet bland personalen?
– Vi måste jobba med arbetsmiljö och lyssna på personalen.
Att lyssna ökar inte resurserna – hur tänker du då?
– Man kommer kanske fram med förslag som kan underlätta.
Till skillnad från Betty-Ann Nilsson tycker hon att idén med att kommunala sjuksköterskorna åker ut på IVPA är intressant.
– Det är en spännande idé och jag skulle gärna prova det som en pilot i någon kommun. Vi måste titta på olika arbetssätt på grund av geografin i Västerbotten.