Mikaela Berglund och Roger Hedlund är ute och tittar på ett område där många så kallade stolptallar finns i trakten av Kåg
Norran Affärsliv träffar honom och Mikaela Berglund, virkesområdeschef i Skellefteå älvdal, Norra Skogsägarna, för att prata om toppkvaliteten i tallbeståndet, skogsfiléerna.
De levereras i Norra Skogsägarnas fall till Agnäs Stolpfabrik i Bjurholm som producerar svarvade stolpar av furu. De tar emot stolptallar från hela Norra Skogsägarnas medlemsområde från Härnösand i söder till Tornedalen i norr.
Stolpfabriken har en specifik stolpbil som kör runt i hela området och hämtar tallarna.
Utseendet
– En tall kan ha stolpkvalitéer, men det är inte säkert att det blir en stolpe för det. Det beror på vad marknaden efterfrågar för dimensioner och eventuella skador som inte framkommer vid första anblick, berättar Mikaela Berglund.
Ute i skogen är det lätt att förstå det Mikaela berättar. Träd som i första skedet kan se helt perfekta ut, raka, långa och ståtliga, kan vid en noggrannare anblick ha skador eller fel, smalna av på fel sätt eller vika av ett antal grader.
Alla entreprenörer i Skellefteå har gått stolputbildning och är alltid inställda på att få ut stolp ur en fin tallpost.
– Det finns ett apteringssystem i skördaren. Det är inriktat på att få ut så mycket pengar som möjligt till markägaren ur varje träd . Det föreslår också hur trädet ska kapas, säger Roger.
– Stolparna är en extra kvalitet som vi betalar för genom stolpprislistan och extra tillägg för våra medlemmar.
Upp till 150 år
Kort sagt: fin skog ger bra betalt.
Det här handlar om träd som vårdats under generationen. Tallarna kan vara 100-150 år.
Det innebär att skogsägaren måste skapa förutsättningar för något denne sannolikt aldrig själv kommer att se skördas.
– En tall kan ha stolpkvalitéer, men det är inte säkert att det blir en stolpe för det. Det beror på dimension och kvalitet, berättar Mikaela Berglund.
– Det är lätt att se skillnad på skötta skogar och skogar som bara lämnats åt sitt öde. Det är ett extremt långsiktigt arbete att jobba med skog, konstaterar Roger.
70 000 stolpar
Norra Skogsägarnas stolpfabrik i Agnäs producerar 60 000-70 000 kraft- och telestolpar per år, mest på export.
– De största kunderna under det senaste året återfinns i Marocko, Frankrike, Spanien, Israel, Italien, Grekland och Baltikum.
– I sydliga länder används stolparna även vid uppsättning av fiber, säger Mikaela.
För bara tio år sedan fanns det ungefär tio miljoner stolpar i Sverige.
– I dag grävs mycket av ledningarna ned, men det går inte att göra överallt. Dessutom byts en ansenlig mängd kraft- och telestolpar ut varje år, så vi känner tillförsikt även fortsättningsvis, berättar Mikaela.