Innan pandemin bröt ut bestod Stephan Stenmarks arbetsuppgifter också av att begränsa smittspridning, men då i betydligt mindre utsträckning.
— Smittskydd är huvudsakligen ett 8-17 jobb, måndag till fredag. Det brukar vara ett lugnt jobb som oftast berör enskilda eller en liten grupp människor, så omställningen blev stor. Det har varit ett intensivt år för mig, men också för alla, menar han.
Hans arbetsbörda ökade enormt över kort tid när pandemin fick ordentligt fäste i Sverige i mars 2020. Under året som gått har han tillsammans med biträdande smittskyddsläkarna Gunilla Persson och Therese Thunberg försökt fördela arbetsuppgifterna och turas om.
— Vi har haft en beredskap om tre personer där vi försökt fördela jämnt, men det har inneburit många sena kvällar och helgjobb. Smittspårning är ett arbete som måste rulla på sju dagar i veckan, säger Stephan Stenmark.
Vid frågan om hur man förbereder sig inför en global pandemi menar han att det helt enkelt ingår i jobbet även om det är svårt att förutse vilket scenario som kommer utspela sig.
— Jag var helt övertygad om att det skulle bryta ut, men det troligaste scenariot var en influensapandemi. Man förbereder sig genom att lära sig om epidemiologi, arbeta med andra smittsamma sjukdomar och smittspårning. I många lägen handlar det om att tillämpa de kunskaper som har förvärvats sedan innan, men i större volym eller utsträckning, säger Stephan Stenmark.
Däremot finns inte lika mycket kunskap kring nya sjukdomar, vilket återigen skapar en utmaning: att applicera den nya kunskapen och informationen löpande.
— Det sker i en dialog med andra smittskyddsläkare i hela landet, det är ett arbete vi gör tillsammans. Ett lagarbete mellan smittskydd, vårdhygien, laboratorier, sjukvårdsarbetare, folkhälsomyndigheten och andra smittskyddsenheter, förklarar han.
Det omfattande samarbetet mellan olika institutioner är något Stephan Stenmark menar att man kommer ta med sig.
— Vi har lärt oss otroligt mycket över det gångna året när det kommer till utvecklingen av samarbetet med sjukvården och andra aktörer i samhället. Vi har skapat tydligare och större nätverk, vi känner varandra bättre helt enkelt. Vi har även upprättat bättre kommunikation med grundskolor, gymnasieskolor, länsstyrelsen, idrottsrörelser och andra stora delar av samhället. Dessa samarbeten kommer vi ha stor nytta av i framtiden, säger han.
Även inom IT har det skett markanta framsteg och det har framtagits avgörande logistiska lösningar på den fronten.
— Provtagningsappen är ju ett exempel på en bra lösning. Sedan får vi vara tacksamma över att vi kommit så långt inom IT-utvecklingen att vi har kunnat ha digitala möten eller jobba hemifrån, det hade varit mycket svårare för bara tio år sedan. Det är också något jag tror att vi kommer fortsätta med, det sparar tid och är effektivt, vi reser mindre och därför även mindre belastning på miljön, säger han.
En annan aspekt är också att gemene man blivit bättre på generellt smittskyddsarbete. Exempel på detta är god handhygien och att vi stannar hemma när vi är sjuka. Stephan Stenmark menar att detta har gett resultat när det kommer till smittspridning av även andra sjukdomar än Covid-19.
— Vi ser väldigt lite av andra sjukdomar just nu. Vi har nästan ingen influensa, den brukar annars vara på topp såhär års. Men även vanliga förkylningar och vinterkräksjuka har minskat. Antibiotikaförskrivningen har sjunkit med 20-25%. Det är en effekt av att vi tillämpar råden. Ingen önskar sig en pandemi, men det finns iallafall några positiva aspekter som kommit ur den, säger han.
Sedan finns det även saker som fungerat mindre bra under årets gång.
— Det hade varit bra om provtagningskapaciteten hade ökat snabbare än vad den gjorde i våras. Vi har smittspårat mycket i Västerbotten, men vi skulle ha börjat tidigare. Det är en lärdom vi tar med oss, menar han.
Bristen på skyddsutrustning som uppstod den första tiden är ytterliggare en punkt som hade kunnat förbättras. Han menar att det blir väldigt sårbart när inga länder har ett lager och dessutom en svåråtkomlig produktion.
— Vi har lärt oss att varje land och region behöver ett större lager av skyddsutrustning. Men samtidigt är också alla länder beroende av nyproduktion. När pandemin först bröt ut i Kina, där det mesta av skyddsutrustning tillverkas, behövde de det mesta själva. Det är viktigt att fundera över tillverkningen av kritiskt material så som läkemedel, skydds– och laboratorieutrustning, menar Stephan Stenmark.
Sedan fortsätter han med att det såklart är otroligt trist med alla som drabbats av Covid-19, samt de som drabbats av psykisk ohälsa som ett resultat av långvarig isolering.
— Corona har gett direkta sjukdomstecken, medan många andra också lidit av den sociala isoleringen. Vi är flockdjur som behöver varandra och vi behöver få träffas, säger han.
Men hur har han själv mått under föregående år? När frågan ställs, tystnar han en stund innan han svarar.
— Jag, precis som alla andra, är ju en människa som lever i en familj och behöver en social gemenskap. Det har varit ett otroligt belastande år, både på jobbet och privat. Det har ju heller inte förändrats, vi befinner oss fortfarande mitt i pandemin och en intensivhantering av den, menar Stephan Stenmark.
Det finns inget svar på när pandemin kommer vara över. Enligt smittskyddsläkaren är det ännu för tidigt att börja slappna av.
— Det är svårt att svara på när det kommer vara över för vi kommer behöva fortsätta förhålla oss till viruset under en oöverskådlig tid. Den långsiktiga lösningen är vaccination. Det finns individer som inte svarar bra på vaccin på grund av till exempel dåligt immunförsvar, då är det extra viktigt att vi andra ser vaccination som en solidaritetshandling, säger han.
Däremot innebär varmare temperaturer och fler vaccinerade att vi förhoppningsvis kan börja se ljuset i tunneln i sommar. Men Stephan Stenmark avslutar med att trycka en extra gång på vikten av att följa rekommendationerna:
— Fram till att många är vaccinerade måste vi följa dem, trots att det går emot vår natur. Det kommer successivt bli bättre, men vi måste stå ut!