Skellefteå är just nu i en expansiv fas. Det finns ett behov av att se över hur flera funktioner i samhället kan förbättras. En del i arbetet handlar om kommunens belysning och lyktstolpar.
Belysningsverksamheten är intresserade av mätdata i form av stolplutning, hög g-kraftspåverkan (påkörning eller plogskada) och indikation om armaturen lyser eller ej.
– Det är i första hand det som ska testas, berättar Anders Saadio.
Finns intresse från andra aktörer går det att samla in data från belysningsstolparna om alltifrån luftkvalitet, väderdata, snödjup och buller. Stolpen kan signalera om det är ved i vedkorgen intill en grillplats och den kan också räkna ut hur många fordon eller personer som passerar ett vägparti.
Han berättar att om sensorn upptäcker att det är risk för bråk larmar den till exempel ett vaktbolag eller polisen så att de kan vara på plats tidigare jämfört med att någon ringer in och larmar när slagsmålet är ett fullbordat faktum.
– Bråksensorerna följer och utvärderar ljudmönster och rörelsemönster hos enstaka personer och grupper av personer, samt personers temperaturer och kan på så sätt lista ut om det är risk för bråk. Det är alltså inte en kamera med ljudinspelning som är monterad på stolpen som behöver tillstånd för att monteras.
Ett sådant system finns i drift i Holland och har visat sig särskilt effektivt i samband med större fotbollsevenemang och rörelser hos fotbollssupportrar.
Det kan även vara ett sätt att tillfälligt utöka Wifi-tillgången, eller 4G/5G genom att enkelt montera infrastruktur för detta i stolpar nära ett evenemang, mässa eller liknande utan att behöva gräva för kablage.
Han berättar att under Hockey-VM i Finland kunde man ha klart Wifi i hela området genom att sätta upp utrustning på just lyktstolpar.
– Det här kan vara intressant för Skellefteå när man till exempel ska ha ett stort event på torget eller en stor utställning och mässa där många människor ska vistas på ett område.
Ett annat möjligt scenario är att hyra ut anslutningspunkter i stolparna till andra intressenter.
– Till exempel hyr en kommun i Mellansverige ut en belysningsstolpe som fungerar som en 4G basstation. Hyresintäkten hjälper till att täcka kostnaden för flera belysningspunkter.
Under januari och februari påbörjas testerna. Just nu väntar belysningsverksamheten på några armaturer med inbyggd Zhaga-sockel så att de kan montera in sensorer i dessa. Därefter kommer de testa av ett antal sensorer som kan vara av intresse för den egna verksamheten men även för andra verksamheter och allmänhet.
– Beroende på vad det är för sensor kan ett test vara klart på enbart någon vecka medan andra behöver samla in data över en längre tidsperiod, berättar Anders Saadio.
Under utvärderingen tillsammans med LTU och Skellefteå Kraft ska sensorerna monteras i armaturer som finns nära tillgängliga för belysningsverksamheten. Den första sträckan blir på Lagergatan i Hedensbyn.
I första hand ska de utvärdera om det finns någon ekonomisk vinning för den egna verksamheten med denna typ av sensorer. Kommunen har mer än 27 000 armaturer så det kommer att ta några år att montera in detta i alla armaturer.
– Får vi ett ekonomiskt tillskott går det att rulla ut snabbare, säger Anders Saadio.