Vårdförbundet fick beskedet om lönetillägget via tisdagens presskonferens med hälso- och sjukvårdsnämnden. Sedan dess har vice ordförande Mikaela Bergström haft fullt upp med att sätta sig in i vad tillägget innebär.
– Vi hade gärna varit delaktiga i processen och haft en dialog. Nu är det många frågetecken om vilka som inkluderas och varför, och det har varit svårt för oss att svara på medlemmarnas frågor.
Lönetillägget omfattar personal som tjänstgör minst 60 procent av sin tid inom dygnetruntvården. En heltid ger 1000 kronor för undersköterskor och 3000 för sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensköterskor och biomedicinska analytiker.
–Det klart att det är bra att det satsas pengar, men det hade varit bättre att höja både grundlönerna för alla och ob-ersättningen eftersom ett tillägg kan tas bort av arbetsgivaren.
Lönetillägget upphör om kriterierna inte uppfylls och satsningen gäller tills vidare enligt hälso- och sjukvårdsnämndens beslut. Bakgrunden är de svårigheter att rekrytera och behålla personal inom dygnetruntverksamheter som funnits under lång tid.
– Det återstår att se vilken effekt det här får, säger Mikaela. Många har redan sagt upp sig och jag tror att det behövs mer för att de ska komma tillbaka.
Hon menar att lönerevisionen som blir klar i april kommer att få desto större betydelse.
– Brita Winsa har bett oss jobba för att det här ska tas emot som något positivt, men vi tycker att det är olyckligt att vi inte varit inkluderade.
På ortopeden på Skellefteå lasarett är man försiktigt positiv till beskedet.
– Det är ett steg i rätt riktning, säger Lovisa Marklund, sjuksköterska, och får medhåll av kollegan Jessica Fernnander.
– Det är inte en dag för tidigt, men det kan bli ännu bättre, säger Jessica.
De tror att den något avvaktande reaktionen kan bero på en stor och långvarig frustration bland personalen.
– Men det är rätt att det satsas, och prioriteringen är rätt utifrån den platsbrist som finns, säger Lovisa.
Undersköterska Malin Ängqvist håller med om att satsningen är rätt.
– Man tackar och tar emot, även om tillägget verkar ganska krångligt.
Vägg i vägg med ortopeden ligger cytostatikamottagningen. Här innebär tillägget ingen förändring, trots att sjuksköterskorna jobbar regelbunden ob-tid. Orsaken är att ob-tiden inte når upp till de 60 procent som krävs.
– Det förstår vi inte, säger Ulrika Bergqvist som är fackligt ombud. Vi missunnar absolut inte de som jobbar på avdelningen, men vi ifrågasätter procentsatsen.
– De är absolut värda vartenda öre men det är vi också, säger Sanna Öhman. Varför ska vi jobba ob-tid om vi inte får något för det, då är det bättre att jobba bara dagtid någon annanstans.
– Om syftet är att göra personalen mer nöjd och benägen att stanna kvar så har exklusionskriterierna motsatt effekt, säger Sarah Lyxell.
Sjuksköterskorna är överens om att det som krävs för att locka och behålla personal är en höjd grundlön och en tydlig lönetrappa.
– Främst för att kunna öka grundbemanningen så att vi får en bättre arbetsmiljö, säger Ulrika. Och man ska inte behöva byta arbetsplats för att få upp sin lön.