Rektorerna anser att kultur spelar roll för motivationen hos killarna.
I vår första publicering av artikelserien om betygsskillnader blev det tydligt att killarna inte får godkänt i lika stor utsträckning som tjejerna.
Norran har pratat med flera rektorer på de kommunala skolorna i Skellefteå om hur de ser på betygsskillnaderna på deras skola.
Stora skillnader mellan killars och tjejers slutbetygFler killar – större glapp
På Norrhammarskolan förklarar skolans rektor, Göran Lundmark, att resultatet det kan bero på klassens könsfördelning. Sammantaget är tjejerna tre procent bättre från 1998 och framåt.
– Ju fler killar i en klass, desto större glapp, det syns ganska tydligt hos oss, säger Göran Lundmark.
Det är bättre att ibland sänka kraven så att inte stressen tar över helt. Det viktigaste är att vara närvarande i skolan och delta i undervisningen, inte att sitta hemma och arbeta.
Grafik över godkända betyg från alla skolornaHan säger att skolan har fler killar än tjejer i varje årskurs, eftersom de har hockey i skolan som tillval. Ju fler killar som finns i en klass, desto mindre viktigt tycks pluggandet bli, förklarar Göran Lundmark.
– För killarna som grupp är motivationen inte lika hög, man är inte lika plikttrogen och har inte samma fokus som tjejerna. I vissa killgrupper råder en ”antipluggkultur”, som innebär att man inte ska vara duktig, säger han.
Pliktrogna tjejer
Generellt är flickorna mer motiverade, plikttrogna och fokuserade samtidigt som baksidan är att många flickor aldrig är nöjda med sina resultat, enligt honom.
– Men det finns killar som är lika motiverade som tjejer och tvärtom, säger Göran Lundmark.
Svårt utjämna
Han ser att skillnaderna i betyg ser olika ut mellan årskurserna vilket kan förklaras med vilken kultur som råder inom klasser och årskurser.
– Nu är det lätt att hitta orsakerna till skillnaderna men mycket svårare att veta hur man ska utjämna dessa, säger Göran Lundmark.
Nina Thunebro, rektor på Bureskolan.
Nina Thunebro, som är rektor på Bureskolan, säger att det har varit stor skillnad mellan tjejers och killars betyg. Hon tycker att det är svårt att arbeta med frågan, när det inte bara är en faktor som påverkar detta.
På̊ Bureskolan har de sett att digitala läromedel kan på̊verka betygsskillnaderna. Nina Thunebro har sett att det framförallt gynnar killarna.
– Vi har nästan inga läroböcker längre, utan vi har bara digitala läromedel, säger hon.
Viktigt närvara
Hon påpekar också att elevers strävan efter höga betyg, kan leda till onödig stress.
– Eleverna kan ibland ställa för höga krav på sig själva. Det är bättre att ibland sänka kraven så att inte stressen tar över helt. Det viktigaste är att vara närvarande i skolan och delta i undervisningen, inte att sitta hemma och arbeta, säger Nina Thunebro.
Om eleverna inte får godkänt blir det dock svårare att ta sig in på gymnasiet, eftersom betygen används som urval för att ta sig in på̊ olika program.
– En färdig gymnasieutbildning är viktigt när man sedan ska söka jobb, säger Nina Thunebro.
Bättre studieteknik
På̊ Byskeskolan säger försteläraren Boel Lundholm att det skiljer sig mellan killar och tjejers attityd till skolan, vilket i sin tur på̊verkar betygen.
– Killarna verkar inte alltid tycka att skolan är lika viktig. Får de dåliga betyg skyller de gärna ifrån sig, medan tjejerna tycker att skolan är viktigare, säger hon.
Hon upplever att tjejerna även har bättre studieteknik än killarna. De lägger ned mer tid och engagemang.
– Skolan verkar inte passa pojkarna lika bra som flickorna, säger Boel Lundholm.
Fokus på annat
Två skolor som inte arbetar specifikt mot skillnader mellan tjejer och killars slutbetyg är Bolidenskolan och Lövångersskolan. Rektorerna, på båda skolorna, menar att ämnet i sig är viktigt, men att det finns annat de i första hand måste fokusera på̊.
– De senaste två åren är det mest killar som är asylsökande. Det är den största på̊verkningsgraden på̊ andelen elever med godkända slutbetyg på vår skola, säger Johan Rönnberg, rektor på̊ Lövångersskolan.
Johan Rönnberg, rektor på Lövångersskolan.
Förutsättningarna som de asylsökande eleverna har, kan komma att påverka deras skolgång och betyg förklarar Johan Rönnberg.
– Det beror helt på vilken skolbakgrund man har sedan tidigare och hur mycket trauman man bär med sig in i svensk skolgång.
Utmaningar
Det är genom förstärkt undervisning, studiehandledning och undervisning på̊ modersmål som Lövångersskolan menar att de kan jobba med detta.
– Mycket resurser går åt till att stärka deras kunskaper. De kastas ju in i ett skolsystem som de inte är vana vid heller, säger Johan Rönnberg.
Han tror att digitala läromedel kan vara ett bra sätt att anpassa undervisningen på på individnivå, men de digitala läromedlen måste utvecklas mer.
– Det finns fler möjligheter med digitala läromedel, som exempelvis översättning till andra språk. Om fler funktioner skulle fungera digitalt, skulle jag byta imorgon, men tills vidare kan inte digitala läromedel ersätta böcker helt, säger Johan Rönnberg.
Jenny Eriksson, rektor vid Bolidenskolan.
Likt Lövångersskolan fokuserar inte Bolidenskolan direkt på̊ skillnader mellan tjejers och killars betyg.
– Vi brottas nog mer med frågan lika för alla, så vi jobbar mer med det, säger Jenny Eriksson som är rektor på̊ Bolidenskolan.
Hon säger att det finns en skillnad i betyg mellan tjejer och killar, men just nu har de ett arbete som gäller högre resultat för alla elever.
Gillar böcker
Trots att digitala läromedel förs fram som en möjlighet att minska betygsskillnaderna på Bureskolan är en del eleverna där inte lika övertygade. På Bureskolan har läroböckerna helt ersatts av digitala läromedel i närmare två års tid. (högstadiet?) Men böckerna är saknade och niondeklassarna Klara Andersson och Linn Lundmark upplever att många tycker det är svårare att lära sig med bara datorn.
– Jag lär mig lättare när jag skriver förr hand. När alla skriver på datorn samtidigt kraschar dessutom nätverket. Då tappar man typ halva lektionstiden och får sitta och ta igen det hemma, säger Linn Lundmark.
Det fungerar inte så bra med datorer, för jag gör inte jobbet jag ska göra. Men får jag en bok, gör jag det.
Linus Petersson, Klara Andersson och Linn Lundmark är inte odelat positiva de digitala fokuset.
Klasskamraten Linus Petersson tycker mer om att använda datorn. Men trots detta ser han också en del nackdelar med datorer:
– Något som är dåligt är den digitala läroplattformen som vi använder. Den är bra för att det går att gå djupare in i olika ämnen, men vi får inte alltid lära oss hur man gör det.
Viggo Söderlund, Evelina Moberg, Sally Mattsson och Emil Hägg på Norrhammarskolan.
Bättre koncentration
På̊ Norrhammarskolan upplever alla fyra eleverna vi pratat med från nian att böcker ändå är bättre än datorer när det kommer till inlärning.
– Det fungerar inte så bra med datorer, för jag gör inte jobbet jag ska göra. Men får jag en bok, gör jag det, säger Sally Mattsson.
Eleverna på Norrhammarskolan tycker dessutom att det finns andra fördelar med att använda böcker.
– Det är lättare att hålla koncentration på̊ boken, än på̊ datorn, säger Emil Hägg.
På̊ Bolidenskolan används främst datorer vid undervisningen, men om eleverna vill anteckna på̊ datorn eller för hand, är upp till var och en.
– Alla väljer ju typ att anteckna för hand, säger niondeklassaren Moa Lundström.
Klasskamraterna Celina Kempe, Ludvig Lindgren och Henrik Barrljung på Bolidenskolan håller alla med om att det är lättare att anteckna för hand än på dator.
Desirée Jonsson och Angelica Säfvenberg