Det blir sällan några stora stridigheter kring Anders Bergström. Han värnar om goda relationer, och det mesta kan man väl resonera om? Men kontroversiella frågor råder det inte brist på i jobbet. Nedläggningar av byskolor, efterspelen av lärarlönelyftet ("Gud förbjude! Det blev precis så dumt som man kunde förutspå"), likvärdighetdilemman och meritvärden. Vårens stängning av Kågeskolan efter coronautbrottet i lärarkåren glömmer han nog aldrig. Sen var det detta med synen på utbildning i en gammal arbetarstad, där idrottscuper och resor ibland är viktigare än att vara på lektionerna.
– Det är tydligt hur mycket föräldrarnas egen utbildningsbakgrund påverkar barnens resultat. Utbildning behöver viktiggöras, så att fler får möjlighet att välja högre studier som krävs för framtidsjobben, säger Anders.
Som förvaltningschef för utbildning och arbetsmarknad är han den tjänsteman som jobbar närmast politikerna i för- och grundskolenämnden och gymnasienämnden. Vardagen handlar om frågor som resursfördelning, kunskapsmål och skolstruktur. Vad händer med elevunderlaget när man börjar bebygga ett nytt område? Eller när det fria skolvalet slår igenom? Mycket dialog blir det, med nämndordföranden, fack, andra förvaltningschefer, region och på läns- och nationell nivå.
Från början är han från Malå. Dit lockades han tillbaka som barn- och utbildningschef 2005, efter att ha jobbat som rektor i Lycksele och Umeå. För sju år sen gick han vidare till chefsjobbet i Skellefteå.
– Nog var jag ödmjuk inför att det var 21 gånger större än Malå. Jag hade ju den lilla kommunens perspektiv, och kom till rika Skellefteå där man hade bilden av att allt var så bra. Det är otroligt hög servicenivå i Skellefteå, det ska man veta. Men det fanns saker att grubbla på även här.
Som ekonomin. Den hänger ihop med klasstorlekarna, menar Anders.
– Grundskolan har väldigt små klasser. Vi har legat nånstans på 17-18 barn i snitt och det håller inte. Vi måste upp över tjugo för att få ihop ekonomin och kunna ha specialpedagoger och annat runt omkring på plats. Så det håller vi på att rätta till.
Förskolor och skolor i Skellefteå är mitt i en strukturförändring, där det byggs större enheter. Till exempel fleravdelningsförskolor på Brännan, Sunnanå och i Bergsbyn. I augusti öppnar nya Floraskolan där 600 elever från förskoleklass till åk 9 flyttar in.
– Det har funnits en uppfattning om att allt i Skellefteå ska vara litet och familjärt, och många tänker att jag står för någon slags stordrift. Men vi ser ju att pedagogerna vill ha kollegor, och att barnen får fler kamrater på skolor där det är två- eller treparallelligt. I Jörn är det väldigt tydligt hur tacksamma eleverna är över att ha fått komma till en större klass. Med Lejonströmskolan var farhågan att det skulle vara för stort, men nu är det den skola som flest barn söker sig till. Sen kan vi inte ha stora skolor överallt, i och med att Skellefteå ser ut som det gör. Det kommer att behövas både och.
Att skolorna i kommunen är attraktiva för behöriga lärare är a och o. Den lärarbrist som råder i hela landet är bekymmersam, även om det inför hösten ser bra ut i Skellefteå.
– Just nu har jag övertalighet bland lärare. Vi har en ämnesbehörighet som är långt över motsvarigheten i andra kommuner, betydligt bättre än jag nånsin vågat tro på. Vi har varit väldigt rädda om de Skelleftebor som läser till lärare och fått bra hjälp av inflyttare, hemvändare och pensionärer, säger Anders.
Men han är ändå orolig för framtidens kompetensförsörjning.
– Vi kommer att ha en extremt mycket större stad, men också ett större omland. Jag tror det kommer att vara lättare att få behöriga lärare på centralt belägna, större skolor, men i de mindre skolorna kan det bli mycket svårare. Där kan likvärdigheten för eleverna bli en utmaning.
Så vad göra?
– Under corona har vi sett att distansundervisning kan vara ett alternativ. Jag tror också att vi kan få till ett mer flexibelt läsår och nya sätt att lägga ut timmar på. Jag tycker till exempel att sommarlovet är lite för långt. Det här är extremt svåra frågor att lyfta, men jag har bra dialog med Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Vi måste våga prata om hur vi kan hitta lösningar för barnens skull. Det ska vara bra för medarbetarna också, men vi är först och främst till för barn och elever.