Minnesdagen finns till för att hedra minnet av de som mördades och förföljdes under Förintelsen.
Klasskompisarna Tove Kajok och Alma Lundgren går samhällsprogrammet på Anderstorpsgymnasiet och de tycker det är bra att dagen uppmärksammas av skolan.
– Det är alltid bra att ta upp historien igen. Man utvecklas av det, så det är bra att man upplyser ungdomar om vad som hänt, säger Tove Kajok.
– Folk ska veta vad konsekvenserna kan bli av ett handlande, fyller Alma Lundgren i.
Det är Forum för levande historia som producerat utställningen, som också finns tillgänglig på deras hemsida, och det är historieläraren Kornelia Paulander som tog initiativ till att ta den till skolan.
– Det här är relevant för alla elever, oavsett vad man läser för program. Jag ville göra det mer lättillgängligt och inte fastna i att bara prata om konflikter och krig under lektionstid, säger hon och fortsätter:
– Konflikt och krig är något som man ser överallt, speciellt ungdomar som hänger på till exempel Tiktok eller liknande appar. Jag tror att om man har kunskap om historia, samhälle och religion så får man en annan förståelse för varför saker sker.
Kornelia Paulander menar att utställningen blir ännu mer aktuell nu just på grund av omvärldsläget.
– Det finns utsatta barn världen över och just nu är det som händer kring Israel och Palestina extra känsligt. Det rapporteras mycket kring hur barnen far illa av det, så av den anledningen tycker jag att utställningen är extra relevant.
”Barn under Förintelsen” handlar om folkmordet och förföljelsen av judar och romer som den nazityska regimen genomförde innan och under Andra världskriget. Fokuset ligger på barnens perspektiv och lyfter enskilda livsöden.
För Kornelia Paulander är det en historia som sticker ut lite extra.
– Jag vill lyfta Hanna. En romsk flicka som var åtta år när kriget började. Hon får se hennes familj skjutas ihjäl av nazistiska soldater och sen blir hon och systern förflyttade till förintelselägret Auschwitz.
Fångarna på lägret råder Hanna att gå på tå.
– På lägret mättes de. Om man inte var en viss längd skickades man direkt till gaskammaren. Systern var yngre och kortare, så Hanna fick vandra med sin syster till gaskammaren. Trots allt hon varit med om så överlever hon och kommer senare till Sverige.