Vi sitter på en brygga vid Degersjön, ett stenkast söder om Skellefteå. Hela Astrid strålar av glädje och tillförsikt.
– Etiopientiden minns jag ingenting av, jag var bara fyra och ett halvt år gammal. Men däremot tiden i nya hemmet, Älvsbyn. När jag skulle börja skolan så ringde rektorn hem till min adoptivmamma och frågade hur man skulle behandla mig ”med tanke på min hudfärg”. Jag var mobbad under hela min skolgång där, säger hon och tillägger:
– Livet var ett litet helvete. Jag grät ofta på skoltoaletten och sökte mig till skogen där jag kände mig trygg.
Astrid flyttade till Luleå och gick gymnasiet, men där skulle mobbningen ta ny fart. Det blev fysisk misshandel och många sjukhusbesök. Mobbarna sprayade hennes lägenhetsdörr med stora bokstäver: NEGER.
Misshandel, utanförskap och en enorm sorg för Astrid. Hon avbröt pluggandet även där. Som sjuttonåring flyttade hon till Skellefteå. För första gången hamnade hon rätt.
– Rena paradiset, inte ett uns mobbning eller rasism. Här fick jag kärlek och fantastiska vänner, berättar hon.
Astrid började studera till kock och för första gången fick hon bara vara, utan mobbning och förnedring på grund av hudfärgen.
– Jag blev helad och fick vara den jag är, för första gången under min ungdomstid. Jag började se mig själv som människa och fick respekt, berättar Astrid.
– Jag fick jobb på Malmias kök med Sven Höglund som huvudansvarig. Sven och hans fru stöttade mig mycket. Vi i personalen var som en enda familj.
En annan som betytt mycket är squashmogulen Jan Kaiding. Han hjälpte till att bygga upp hennes självkänsla. Från en tjej utan självförtroende till en rak, prestationssugen kvinna. Kaiding såg något som många endast anade.
Astrid upptäcktes också av en modellagentur från Stockholm under sin tid i Skellefteå. Hon fick många uppdrag och vid ett tillfälle försökte Amelia Adamo, vd för Veckorevyn, övertala henne att delta i skönhetstävlingen Fröken Sverige, men Astrid var i början för blyg. Till slut ställde hon ändå upp – och kom trea.
I dag är hon tryggare i sig själv, har fått två barn och njuter varje dag. Hon är bosatt i Stockholm och 2010 gav hon ut en bok tillsammans med Markus Lutteman med titeln Utsatt.
Astrid vill hjälpa andra som är utsatta, men vet inte hur framtiden kommer att se ut. Hon är fortfarande blyg och tycker att det är tufft att våga föreläsa på scen.
– Men kanske är det inte så farligt? Livet kan vara tufft för många kvinnor. Jag vet hur det är. Jag vill stötta dem. Bidra till att de mår bättre – och får en trygg vardag, säger hon med ett leende.
Astrids livsresa har uppmärksammats nationellt, bland annat i morgonsoffan i TV4. Astrids möte med sin biologiska mamma gick hem bland tittarna.
– Som barn jag var rädd i hemmets mörka vrå efter att ha blivit utsatt. Jag pratade med min spegelbild varje dag. Det bidrog till att jag helade mig själv mentalt. Men som vuxen i dag måste man våga vara ärlig, säger hon.
Idag är ingenting längre omöjligt för henne.
– Att göra sommarbesök i Skellefteå är ytterligare ett lyft, påpekar hon – och hela ansiktet spricker upp i glädje.
Hon betonar ofta att Skellefteå var lyftet i hennes liv. Vi Skelleftebor kan sträcka på oss.
BO FUHRMAN