Det treåriga projektet ”Sense Smart Region” (SSR), som företgått ”Societal development through secure Internet of Things and open data”. (SSiO), pågår till den 30 juni år. Det har som övergripande mål skapat en arkitektur som möjliggör att ansluta och kommunicera sensordata, samla data för att kunna utveckla tjänster som digitaliserar samhället och visualisera informationen.
– Vi har genom projektet etablerat en arkitektur för sakernas internet och installerat ett nytt nätverk för att testa uppkoppling av IoT-enheter i Skellefteå, säger Christer Åhlund, professor i distribuerade datorsystem vid LTU.
Digital arkitektur
Han konstaterar att genom att se på tre projektorden så kan man få en bild av det tidigare projektet.
Sense: Genom digitaliseringen finns det ett "nervnätverk” i samhället som ger ökad information löpande. Smart: Handlar om att bli mer informerad. Region: Det handlar både om stadsmiljö utan också om glesbygd.
Inom projektet hölls workshops för att sprida information om teknologins möjligheter och hur arkitekturen kan tillämpas.
– Nu har vi arkitekturen och en prototyp som visar att det fungerar och på vilket sätt det kan lösas.
Larm vid fel
Nu kommer nästa utmaning – då ny teknik integrerats i vardagliga ting. Hur ska det användas för medborgarnas bästa? Hur ska man uttnyttja funktionaliteten så att det till exempel kommer ett larm om något går snett? Hur ska systemen byggas för att inte vara sårbara? Det är bland annat det som det nya projektet SSiO handlar om.
– Genom sakernas internet så ökar mängden enheter vi ansluter till internet markant, som i många fall har en begränsad säkerhet. Risken med den trenden är att vi gör internet infrastrukturen sårbar. I offentlig verksamhet ska system vara tillgängliga för alla, det innebär också en stor utmaning, säger Åhlund.
Projektet, som startade i mars är främst inriktat mot offentlig sektor för att skapa smarta städer/regioner. Plattformen ska kunna samla in data från sakernas internet och öppen data för bearbetning till användbar och begriplig information, samt vara öppen och ge möjligheter för företag att ta fram nya applikationer.
Styrka med industrin
Ett exempel från projektet är så kallade cyberfysiska system som samlar in data från samhällsinfrastrukturer såsom gatubrunnar/avloppsledningar, byggnader, energidistribution, med mera, som analyseras och kan användas för att detektera avvikelser/händelser som kräver åtgärd. När de kopplas upp mot internet så blir de en del av sakernas internet.
– Sakernas internet är ett jätteområde och vi måste hitta vår nisch, säger Christer Åhlund.
Genom att akademin jobbar mot offentlig sektor och industrin så innebär det styrkor för projektet, som bidrar till att göra forskningen starkare.
– Vi kan ta förslag från teorin till fungerande prototyper i samhället. Genom att vi har med industrin finns det en större chans att saker tas vidare och utvecklas till produkter.