Skelleftebon greps av polisen samma dag som våldsdramat inträffade, den 2 januari, och han häktades den 6 januari.
Våldsdramat inträffade dels utomhus, dels inomhus i brottsoffret bostad i en by norr om Skellefteå.
Den 46-årige Skelleftebon ska enligt Anna Nilsson försökt mörda mannen som angreps med kniv den 2 januari.
– Han har försökt döda målsäganden genom att hugga eller sticka en kniv i halsen på honom. Målsäganden har till följd av våldet fått en stickskada i halsen som varit livshotande. Den åtalade har också utdelat sparkar och slag mot målsäganden, vilket inneburit blödning i huvudet, sårskador och blåmärken i ansiktet, säger Anna Nilsson.
I samband med våldet ska också, enligt åklagaren, 46-åringen ha stulit mediciner från målsäganden i dennes bostad. Detta bedöms som grovt rån.
Anna Nilsson menar att det bara var en tillfällighet att det inte blev ett fullbordat brott, alltså mord, och att det funnits en fara för att brottet fullbordats till följd av det grova knivvåldet mot halsen.
– Vad gäller rånet bör brottet rubriceras som grovt eftersom våldet varit livsfarligt, tillägger Anna Nilsson.
Som muntlig bevisning hänvisar åklagaren till uppgifter från målsäganden – han har Linnea Wangson som målsägandebiträde – samt till ett vittne som ska ha sett det inledande händelseförloppet, då männen började bråka utomhus.
En läkare ska få vittna kring offrets skador, slutsatser om skadorna och att knivvåldet varit livsfarligt. Även en polis som kom till platsen ska höras som vittne angående knivmannens ”sinnestillstånd i samband med gripandet”.
Den tekniska bevisningen handlar bland annat om en kniv som hittades på platsen där målsägandens blod och 46-åringens DNA påträffades på kniven, likaså att offrets blod påträffades på den åtalades kläder och på ena handen.
Offrets mediciner har också hittats i 46-åringens bostad (de bor nära varandra).
Åklagaren har ett förbehåll i åtalet ifall Skellefteå tingsrätt, vid den kommande prövningen, inte anser att det handlar om ett mordförsök: ”I andra hand ska gärningen bedömas som grov misshandel då våldet varit livsfarligt och den åtalade visat särskild hänsynslöshet och råhet”, säger Anna Nilsson.
Den åtalade Skelleftebon har i polisförhör förnekat såväl mordförsök som grovt rån.
– Inledningsvis var misstanken grov misshandel, men drygt en vecka innan åtalet delgavs han misstanken om mordförsök, säger advokat Mikael Stenman.
Hur ser du och din klient på åklagarens bevisning och beskrivning av förloppet?
– Man kan säga att det är en tvåstegsraket. Först träffas de två männen ute på gården och ett handgemäng uppstår, en typ av rallarslagsmål. För mig är det lite oklart varför bråket uppstår.
I ett senare skede, inne i offrets bostad, ska 46-åringen ha gått till anfall med en kniv, där hugg eller stick träffade halsen.
– Min klient förnekar att han använt någon kniv, likaså grovt rån gällande medicinerna. Vad gäller medicinerna menar han att han och målsäganden sedan tidigare köpt vissa mediciner av varandra, säger Mikael Stenman.
Advokat Mikael Stenman är den åtalade Skelleftebons offentlige försvarare.
Din klient har lämnat DNA-spår på kniven samt att offrets blod påträffats på hans kläder och i ena handen. Har han inte en rejäl förklaringsbörda till dessa fynd?
– Förklaringsbörda eller inte, han vet inte hur skadorna har uppkommit. Det är en komplicerad historia där målsäganden kan ha ådragit sig vissa skador vid tidigare tillfällen eller skadat sig själv i ett berusat tillstånd. Och min klient kan ha hållit i kniven i samband med något tidigare besök i bostaden.
Om han är oskyldig till mordförsök och grovt rån: hur upplever han denna grova anklagelse där han hotas av ett långt fängelsestraff?
– Det är en väldigt allvarlig anklagelse, och han upplever det som en mycket obehaglig situation, svarar Mikael Stenman.