Rengård kraftstation kommer att vara helt renoverad och utrustad med en turbin under 2024 och därmed försvinner Skellefteå Krafts störstas flaskhals i Skellefteälven.
Det finns 17 vattenkraftverk i Skellefteälven, varav Skellefteå Kraft förvaltar 12.
Kraftbolaget har investerat 900 miljoner kronor för att ta bort den största hindret för en jämnare produktion. Rengård renoveras och utrustas nu med ytterligare en turbin som fördubblar kapaciteten från 35 till 71 megawatt (MW)
– Rengård är den uppenbara flaskhalsen och blir genom dubbleringen ett av de största kraftverken i älven. Det var platsen där det var störst vinning att investera. Ingen annan plats hade en lika stor produktionsbegränsning. Vi kommer att jobba oss igenom även de övriga förutsatt att vi hittar lönsamhet i det.
Skellefteå Kraft har analyserat hela älven med kraftverken som bolaget inte äger själv. Analysen visade att produktionenskulle kunna öka motsvarande Umeå stads behov.
– Vi har simulerat hela älven som ett flöde, Så mycket effekt skulle kunna frigöras utan att bygga på ett helt nytt ställe bara genom att göra smarta investeringar i de kraftverk som finns.
Joachim Nordin anser att det kan bli en fördel för de närboende om det görs en flödesoptimering av älven.
– Har du flaskhalsar får de som bor vid älven ibland lida lite grann. Kör vi älven optimalt ser vi att det blir mindre påverkan på vattenhöjder. Älvens hastighet kommer däremot ibland att kunna bli lite högre.
”Vi kommer att jobba oss igenom även de övriga kraftverken i Skellefteälven förutsatt att vi hittar lönsamhet i det”, säger Joachim Nordin, vd för Skellefteå Kraft.
– Vi hoppas och tror att det här kommer upplevas positivt av alla. Vi gör noggranna analyser av om det kan påverka omgivningen och vattenlevande organismer. Vi har hittills inte sett att det har någon betydande påverkan. Vi har svårt att se att det ska vara några stora negativa sidor.
Skellefteå Kraft har också haft en dialog med politiker för att få förståelse att en optimering av vattenkraften är värd att se över.
– Vi har simulerat de tio största älvarna. Då kom vi fram till att vi borde få minst lika mycket ny effekt som kärnkraftverket i Forsmark med sina totalt nästan 3 300 MW. Det borde gå att få ut lika mycket av alla stora älvar. Problemet är att det är så många som äger och förvaltar kraftstationer i dem. Vi investerar i Skellefteälven där vi har de allra flesta stationerna. Det är lite svårare med en älv där kraftstationerna kan ha åtta olika ägare. Törs någon gå först och investera? undrar Joachim Nordin.