Testet utfördes på Anderstorpsgymnasiet i december 2018. Integritetsskyddsmyndigheten (tidigare Datainspektionen) ansåg att det stred mot lagen, vilket kommunen först överklagade till förvaltningsrätten, sedan kammarrätten.
Kammarrätten står fast vid förvaltningsrättens linje. Testet var olagligt, och kommunen får böta 200 000 kronor. Gymnasienämnden tilldelas också en varning. Även nu överklagas alltså beslutet – denna gång till Högsta domstolen.
– Det är en knepig men viktig fråga. Det behövs ett prejudikat, säger Joakim Dahlgren.
Han menar att frågan inte bara är viktig för gymnasienämnden, utan för offentlig verksamhet i stort.
– Digital teknik används redan i stor utsträckning, och kommer användas ännu mer framöver. Därför måste det finnas tydliga lagar om vad som är okej och inte.
I gymnasienämndens överklagan till kammarrätten står det bland annat att närvaroregistrering ”är en del av skolans obligatoriska verksamhet”. Vidare står det att personuppgifter hade kunnat göras utan biometriska uppgifter, ”men effektiviteten och tillförlitligheten blir betydligt högre med den metoden jämfört med annan IT-baserad registrering eller manuell hantering”.
Kammarrätten menar dock att biometriska uppgifter för att identifiera en person är särskilt känsliga personuppgifter, och att sådana ska vara förbjudna.