Norran har tidigare berättat att läget är ansträngt för regionen på investeringsfronten på grund av dålig ekonomi. Politikerna kommer att tvingas prioritera hårt framöver.
Problemet är att en merparten av regionens 138 byggnaderna är i stort behov av renovering och även anpassning för att kunna möta kraven från framtidens hälso- och sjukvård.
Måste rivas
Analysen visar att den tekniska statusen för fastigheterna i Skellefteå är betydligt sämre än för Norrlands universitetssjukhus, NUS, Lycksele och kategorin externa lokaler.
I Skellefteå faller 22 procent av byggnaderna under kategorin ”point of no return” vilket innebär att de måste rivas. Motsvarande siffror för NUS är 8 procent och noll procent i Lycksele.
Både NUS och Lycksele har förvisso en större andel byggnader än Skellefteå som klassas som ”på väg till point of no return”. Å andra sidan kräver alla övriga byggnader i Skellefteå större investeringar medan det både i Umeå och Lycksele finns en stor andel byggnader som får grönt ljus (se grafik).
Av handlingarna, som presenterades i regionstyrelsen, framgår att en stor del av fastighetsbeståndet i länet befinner sig i kritiskt skick och att det behövs mycket stora investeringar närmaste fem åren för att komma tillrätta med bland annat byggnadsrelaterad ohälsa.
Norran har i omgångar skrivit om problemen vid Skellefteå lasarett. Nu senast hotas man av ett vite på fem miljoner kronor från Arbetsmiljöverket.
Skellefteå lasaretts sjuka hus: Arbetsmiljöverket hotar med ytterligare fem miljoner kronor i viteHyra hus
Norran har även berättat att planen föreslår en minskad investeringstakt på grund av regionens dåliga ekonomi. Med det följer även en del negativa konsekvenser. Det handlar bland annat om ökade driftkostnader på sikt och att byggnader som är ”på väg till point of no return” riskerar att bli för dåliga för att räddas.
Dålig ekonomi kan tvinga regionen att spara på investeringarFör att ersätta de byggnader som rivs måste man antingen använda befintliga ytor effektivare eller hyra byggnader.
Vården i Västerbotten: 192 miljoner ska sparas på personalHota patientsäkerhet
En annan åtgärd för att få ned investeringskostnaderna är att använda teknisk utrustning längre, enligt analysen. Region Västerbotten har redan i dag bland den äldsta utrustningen i landet, där 40 procent av utrustningen är mer än åtta år.
Att använda utrustningen längre än man borde kan enligt underlaget ”få avsevärda konsekvenser för patientsäkerhet, tillgänglighet och driftkostnader”. Dessutom kan det bli svårt att få tag på tillbehör, reservdelar och underhållsmaterial.
Beslut senare
Den prioritering som föreslås innebär att "inga eller endast mindre strategiska investeringar ryms” fram till 2030. Samt att återinvesteringstakten kommer att ligga på tio år.
Analysen gjordes efter uppdrag av regionfullmäktige och kommer att vara underlag till den regionplan och investeringsramarna som senare beslutas av fullmäktige.