Anna Charlotte Rosenberg Bosten, textilkonstnär som kommer från Skellefteå. "Det har varit jättekul att få rita det här", säger hon.
Det kan låta lite märkligt med champagne från Skellefteå. Med ett avstånd på cirka 250 mil från den franska regionen får ett mousserande vin från Skellefteå inte kallas champagne. Detta kontrolleras framför allt av intresseorganisationen Comité Interprofessionnel du vin de Champagne, eller Champagnekommittén om man så vill.
Kort sagt kan man säga att för att ett vin ska få kallas champagne ska det produceras enligt vissa metoder, med vissa druvor och produceras i, eller i närheten av området Champagne i Frankrike.
Men även om den blå etiketten på champagneflaskan låter en tro att Skellefteå har satt sig emot den stora starka Champagnekommittén så är allt i sin ordning – det är faktiskt bara etiketten som har Skellefteåkoppling.
Den är formgiven av Anna Charlotte Rosenberg Bosten, textilkonstnär och designer. Hon bor växelvis i Stockholm och Paris men är född och uppvuxen på Alhem i Skellefteå.
– Jag gick på Alhemsskolan som barn, sedan läste jag textil på gymnasiet i Skellefteå. Jag har fortfarande min förankring kvar, min familj har en stuga i Bjuröklubb dit vi åker varje sommar.
Hon fick uppdraget att designa etiketten av ett svenskt bolag som samarbetar med, och importerar från, olika vin- och champagnehus i Frankrike. De ville att formgivningen skulle spegla Västerbotten.
Anna Charlotte säger att hon tillhör "den gamla stammen" som arbetar analogt, och etiketten var inget undantag. Hon ritade den för hand och försökte förmedla en känsla av hantverk.
– Sedan vet jag att Skellefteå har samiskt namn från början, och jag har samiska rötter, så jag ville få med den känslan.
– Västerbotten är ett kulinariskt landskap. Vi är stolta över alla fina råvaror, men vi kan inte odla druvorna här. Att då få ihop det här, och få det franska att samverka med det norrländska, det är jätteroligt.
Att kombinera Skellefteå och Frankrike är inte svårt, tvärtom, menar hon.
– Champagne passar väldigt bra ihop med norrländska smaker. Fransmännen älskar den svenska maten samtidigt som de är stolta över sin egen.
Hon tar ett exempel från när hon bjöd sina franska vänner på bland annat Västerbottensostpaj, vilket blev en stor succé.
– De fullkomligt älskade det. Det är så mat fungerar, det är en vänskaplig gest.