Den uppskattade skogsdungen kommer att behöva ge vika för de nya byggnaderna.
I kvarteret Banér på Norrböle står flera äldre hus. Trädgårdstomterna är väl tilltagna och gårdarna relativt öppna, vilket gör att ljus faller in och skapar en lummighet.
Kvarteret har karaktären av en så kallad ”trädgårdsstad”, ett ideal från 30- och 40-talen vars syfte är att kombinera kvaliteterna hos både stad och landsbygd.
Men nu är grannar rädda att den centrumnära lungan ska förvandlas till ett gytter av byggnader och asfalt. Skellefteå kommun har nämligen beviljat bygglov för två radhusbyggnader med tillhörande förråd, cykeltak, infartsväg och parkeringsplatser och då försvinner den lilla skogsdungen i kvarterets mitt.
Ingrid Bredberg och Christer Berg har bott i kvarteret sedan 70-talet. De anser att det planerade bygget bryter mot såväl detaljplanen, som är den juridiskt bindande handling som avgör vad som får byggas i ett område, och byggnadsordningen, som innehåller rekommendationer om hur kulturmiljön kan bevaras.
Det är en privat fastighetsägare som vill bygga husen. Totalt ska det bli sex radhus.
Ingrid Bredberg och Christer Berg är rädda att den ena byggnaden ska komma att skugga deras tomt.
– Det kommer bli pinsamt att inta vår lunch i vårt glasade uterum och titta rakt in i någon annans vardagsrum bara 4,5 meter bort, säger Ingrid Bredberg.
– Jag råkar vara arkitekt, så jag har en del andra invändningar också. Det skulle bli väldigt hårdexploaterat här, det riskerar att bli en riktig problemmiljö i stället för de fina trädgårdskvarter vi har i dag.
Den aktuella detaljplanen antogs år 1943. Där står, bland annat, att det endast får byggas fristående bostadshus i kvarteret. Minst två tredjedelar av tomten ska lämnas obebyggd.
Kvarteret Banér började bebyggas under 1920-talet och består i dag av en blandad bebyggelse, främst från
1930-talet.
Ingrid Bredberg och Christer Berg anser alltså att kommunen nu bryter mot detta. De är också oroliga över den ökade belastningen på dagvattensystemet.
– Skellefteå växer och naturligtvis behöver det byggas nya bostäder. Men det är viktigt att inte exploatera sönder den befintliga miljön. Vi tror inte man löser behoven genom att klämma in nya hus på liten yta mitt i ett trivsamt kvarter, säger Ingrid Bredberg.
– Att låta förslaget passera vore att underminera respekten för planbestämmelsernas betydelse. Det vore ett hån mot förvaltningen av vår kommun.
Och hon får medhåll av Skellefteå museum som gjort ett yttrande i frågan:
”(De planerade byggnaderna) tar inte hänsyn till den kulturhistoriskt värdefulla miljön och skulle innebära en kraftig förvanskning av denna”, konstaterar byggnadsantikvarie Pernilla Lindström.
Så här ska den större av de två byggnaderna se ut. Här ryms fyra radhus, i den andra byggnaden blir det två.
Bygget skulle innebära att träden i dungen måste huggas ned, trots att det står i byggnadsordningen att man ska vara försiktig med för hastiga beslut om att fälla träd och värna de stora trädgårdtomterna.
”Den gröna prägeln ska vårdas genom att uppvuxna träd samt förgårdsmark värnas och vårdas”, skriver Pernilla Lindström.
Men trots detta, och trots att flera grannar haft synpunkter, beviljade alltså kommunen bygglov tidigare under sommaren, efter några mindre justeringar.
Ingrid Bredberg och Christer Berg sätter nu sitt hopp till Länsstyrelsen, dit de och andra grannar har överklagat beslutet.
– Jag är rädd att sådana här rikstäckande exploatörer, som köper och säljer runtom i landet, mest har vinster i sina sinnen och inte inser vad de ställer till med, säger Ingrid Bredberg.
De röda fyrkanterna är de planerade byggnaderna och det grå fältet är ytan som ska asfalteras. Kartan är från Lantmäteriet och grafiken är baserad på ritningar i bygglovet. Observera att illustrationen är ungefärlig.
Om ett bygglov inte är planenligt ska det tas upp i bygg- och miljönämnden. Men i det här fallet har beslutet fattats på delegation, alltså direkt av bygglovsavdelningen. Det betyder att politikerna inte har diskuterat frågan.
– Det känns odemokratiskt, säger Christer Berg.
Enar Nordvik är chef för bygglovsavdelningen. Han håller inte med om att det planerade bygget bryter mot rådande detaljplan.
– Ärendet bedömdes inte ha tillräckligt avgörande allmänintresse för att tas till nämnden. Men nu i efterhand kan jag tänka att vi kanske borde ha gjort det ändå, för det är klart att det har viss påverkan i kvarteret, säger han.
Han säger att han förstår grannarnas oro men understryker samtidigt att det har gjorts en "samlad bedömning".
– Vi väger kulturmiljön mot behovet av fler bostäder och tittar på hur dessa kan utformas så att det någorlunda funkar.
Enar Nordvik är chef för bygglovsavdelningen.
Löser man verkligen bostadsbristen på bästa sätt genom att klämma in nya hus i ett befintligt kvarter?
– Ja, det gör man. Delvis i alla fall. Det där är en klassisk invändning: folk ser gärna att det byggs, men inte precis exakt där man själv bor. Men i Skellefteå kommer vi att behöva bygga på många platser framöver.
Men finns det inte en poäng i just det här fallet, med tanke på kulturmiljön?
– Vår bedömning är ändå att miljön klarar det här. Det ena huset är rätt stort, visst, men det ska trots allt stå på innergården och kommer inte dominera när man går förbi.
– Vi har försökt väga intressena mot varandra. Någon hade säkert önskat att vi byggt ännu större, andra hade velat att vi byggt mycket mindre.
Borde inte museets yttrande väga tungt?
– Jo det gör det, museet är en viktig part för oss. Men vi håller varken med om att vi bryter mot gällande plan eller att vi inte tar hänsyn alls till kulturmiljön.
På vilket sätt tar ni hänsyn, då?
– Vi menar som sagt att det här är en etablering som kulturmiljön tål. Vi sopar inte bort exakt all grönyta och vi placerar husen inne på gården i det som blir kvar av grönområdet.
– Det är museets plikt att enbart yttra sig om kulturmiljön medan vi måste ta hänsyn till helhetsbilden. Ofta följer vi museet rakt av, men ja, ibland håller vi inte med.
Flera grannar och Skellefteå museum anser att det planerade bygget bryter mot bestämmelserna i detaljplanen från 1943. Men från bygglovsavdelningen håller man inte med.
Det råder alltså delade meningar om huruvida bygget faktiskt bryter mot detaljplanen från 1943. Det handlar dels om att bara fristående hus får uppföras i kvarteret, dels om att två tredjedelar av tomten ska lämnas obebyggd. Enligt Enar Nordvik har kommunen inte brutit mot dessa regler.
– Det finns en otydlighet i bestämmelsen kring vad ”fristående” betyder. Vi har lutat oss mot tidigare fall då det slagits fast att "fristående" innebär att byggnaden ska vara självständig och sitta ihop, vilket den gör i det här fallet. Men nu har ju detta överklagats och det ska bli intressant att se utfallet av det.
– När det gäller det där med två tredjedelar, så är det byggnadens storlek som avgör och vår bedömning är att vi ligger inom ramarna för vad som är tillåtet.
Tycker ni att ni kan ”runda” detaljplanen för att den är gammal?
– Vi anser alltså inte att vi har brutit mot den. Men ja, i princip är det så att om planen är våldsamt gammal och togs fram i en helt annan tid kan det finnas skäl att avvika från den. Sådant ska dock alltid tas upp i nämnden.
Däremot medger Enar Nordvik att man har frångått riktlinjer i byggnadsordningen, som dock enligt honom inte väger lika tungt som detaljplanen. Det handlar främst om rekommendationen att man ska vara försiktig med att fälla träd.
– Det där har vi dissat rakt av, kan man säga. Det blir ju en hel skogsdunge som ryker. Men återigen är det en samlad bedömning, det finns ett behov av bostäder. Och visst, i teorin hade man kunnat bygga dem någon annanstans, men...
Borde ni inte ha gjort det, då?
– Det funkar inte riktigt så. Här är det ett privat initativ att bygga, då gör vi en bedömning för just den platsen. Vi kan säga ja eller nej, men vi kan inte säga ”bygg i Drängsmark i stället”. Och det finns faktiskt ett behov av fler bostäder i centrala delarna av stan.
Norran har sökt fastighetsägaren för en kommentar.