Kjell Bäckman (V), andre vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden.
Kjell Bäckman (V), andre vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden.
Hur ska den akuta vårdplatsbristen vid Skellefteå lasarett lösas?
– Vi måste följa hälso- och sjukvårdslagen som säger att den med mest behov av vård ska få det. Kvinnokliniken behöver få se de prioriteringar som gjorts för dem, angående att de nu saknar vårdplatser. Jag vill att de omedelbart ska få minst två vårdplatser tills nya lokaler för dem är klara. Som jag förstår det pågår planering som innefattar att kirurgkliniken återfår platser. Det kollas efter mer paviljonger som ska sättas upp, som kan nyttjas tills den nya sjukhusdelen är klar.
Vårdsommaren var en katastrof enligt de flesta inblandade. Hur ska det lösas till nästa sommar?
– Vi behöver se över hur länge enheter kan stängas under sommaren, det har varit pressat en längre tid i Skellefteå. Men vi ska komma ihåg att vården är underfinansierad över hela landet, och att den pressade situationen förvärrats av pandemin. Det är ändå viktigt att de många som inte sökt vård under pandemin gör det nu, och att vi kan hantera det.
Ser du någon risk att Skellefteå lasarett utvecklas till ett akutsjukhus?
– Det är ett länssjukhus och det finns inga andra ambitioner än att det ska fortsätta vara det. De investeringar som görs nu visar också på att Skellefteå inte är på väg att rustas ned.
Nämn tre åtgärder som ni tror kan lösa sjuksköterskebristen?
– Först och främst, stoppa de nationella skattesänkningarna och prioritera sjukvården. Vi kan inte satsa på mer sjukvård och samtidigt ha statliga skattesänkningar. För 2022 lägger vi ökade resurser på löner, och vi behöver se över arbetsmiljön.
När finns den nya sjukhusdelen på plats i Skellefteå?
– Det vet jag faktiskt inte, många byggen på gång runt länet.
Borde ett BB läggas ned?
– Nej. Det finns en politisk enighet i att vi ska ha tre förlossningsenheter. Barnmorskebristen är problematisk, men det är också långa patienttransporter.
Behöver landstingsskatten höjas?
– Bättre att höja statsbidragen genom att stoppa skattesänkningarna på riksnivå. Men vården behöver bättre resurser på något sätt.
Behövs det statliga stödet höjas?
– Ja, ett exempel är jobbskatteavdraget på 130 miljarder, det är cirka en tredjedel av regionernas sjukvård. Istället för att hela tiden prioritera hushållens konsumtion borde vi kunna satsa på god sjukvård.
Anna-Lena Danielsson (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Anna-Lena Danielsson (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Hur ska den akuta vårdplatsbristen vid Skellefteå lasarett lösas?
– Man jobbar hårt med det i dag och alla dagar. När det är en krissituation så måste de med störst behov av vård få vård först. Men självklart ska kvinnokliniken ha egna slutenvårdsplatser. Den situation som uppstått har varit olycklig och var inte möjlig att förutse, utan beror på plötsliga skador och sjuka hus.
Vårdsommaren var en katastrof enligt de flesta inblandade. Hur ska det lösas till nästa sommar?
– Planering för nästa sommar pågår redan i dag, och utgår från den utvärdering som finns. En sak vi politiker beslutat, är att vi vill ha information tidigt om verksamhet som ska dras ned. Det som måste stängas ska aviseras till oss redan i mars.
Ser du någon risk att Skellefteå lasarett utvecklas till ett akutsjukhus?
– Nej. Nu pågår ju bygget av nya Skellefteå lasarett, nya renoverade lokaler kommer. Nästa år rivs den allra äldsta delen och ett helt nytt sjukhus ska byggas.
När finns den nya sjukhusdelen på plats i Skellefteå?
– Det ska börja rivas nästa år, först ska alla kvarvarande verksamheter flyttas ut. Men så snart som möjligt hoppas vi.
Nämn tre åtgärder som ni tror kan lösa sjuksköterskebristen?
– Dels behöver vi arbeta för en god arbetsmiljö med bra scheman och löner som lockar. Vi måste fortsätta arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare, det pågår. Sedan behöver vi få fler som väljer att utbilda sig inom vårdyrken. Vi behöver också arbeta för att hitta lösningar på den stora bostadsbrist som finns i Skellefteå just nu. Det är ett problem vid nyrekrytering. Vi har precis tillsatt en snabbutredning för att se hur bostadssituationen kan lösas.
Borde ett BB läggas ned?
– Nej, vi ska ha tre förlossningsavdelningar. Det är för stora avstånd i länet för att inte ha tre.
Behöver landstingsskatten höjas?
– Nej. Det är inget vi diskuterar i dagsläget.
Behövs det statliga stödet höjas?
– Vi vill alltid ha mer statliga medel, det är en viktig del särskilt i omställningsarbete.
Maria Lundqvist Brömster (L), hälso- och sjukvårdsnämnden.
Maria Lundqvist Brömster (L), hälso- och sjukvårdsnämnden.
Hur ska den akuta vårdplatsbristen vid Skellefteå lasarett lösas?
– Det är trist att det gått så långt, det beror till stora delar på att det saknats en långsiktig planering från sittande majoritet. På grund av detta blir det kortsiktiga lösningar genom att försöka samnyttja vårdplatser över klinikerna. Vårdplatser måste öppnas upp.
Vårdsommaren var en katastrof enligt de flesta inblandade. Hur ska det lösas till nästa sommar?
– Först och främst handlar det om att man måste bli en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera och framförallt behålla personal. Det är en svår brist inom vissa yrkeskategorier, exempelvis barnmorskor och distriktsläkare. Man måste arbeta på nya sätt, genom att pröva nya organisatoriska lösningar.
Ser du någon risk att Skellefteå lasarett utvecklas till ett akutsjukhus?
– Vi har tre länsjukhus och de ska finnas kvar. Skellefteå lasarett ska fortsätta att inneha den höga kompetens man har i dag. Det finns politisk enighet om detta.
Nämn tre åtgärder som ni tror kan lösa sjuksköterskebristen?
– Lönesatsningar och karriärtjänster som vi föreslagit i vår budget och en god arbetsmiljö.
När finns den nya sjukhusdelen på plats i Skellefteå?
– Majoriteten har tidigare pratat om denna mandatperiod. Mer realistiskt är nog inte förrän under 2025.
Borde ett BB läggas ned?
– Nej, inga BB ska stängas. Det ska finnas tre förlossningsavdelningar i länet. Att lägga ned BB är det värsta man kan göra för ett sjukhus, det har vi sett exempel på från andra håll som Sollefteå.
Behöver landstingsskatten höjas?
– Nej, det är ingenting vi liberaler föreslår. Omställningsplanen från 2019 behöver en omstart. Den har inte gett önskad effekt. Man behöver göra en genomlysning av hela region Västerbottens organisation med fokus på det som inte är hälso och sjukvård.
Behövs det statliga stödet höjas?
– Regionen får ganska mycket statligt stöd redan. Det har naturligtvis varit lite speciellt med anledning av pandemin. Trots stora statsbidrag har regionen fortfarande stora underskott.
Petter Nilsson (SD), regionfullmäktige.
Petter Nilsson (SD), regionfullmäktige.
Hur ska den akuta vårdplatsbristen vid Skellefteå lasarett lösas?
– Det krävs långsiktig planering och god styrning. Kortsiktigt faller det på verksamheten. SD lägger långt mer än majoriteten på sjukvård. Vi har föreslagit att man ska hantera investeringsbudget och driftsbudget samtidigt, vilket vi också fått genom. Det tillåter en mer trygg planering.
Vårdsommaren var en katastrof enligt de flesta inblandade. Hur ska det lösas till nästa sommar?
– Övergripande så är det långsiktig och trygg planering som gäller här också. Nödlösningar fungerar inte. Resurser finns men måste omprioriteras från exempelvis administration, överflödig förtroendemannaorganisation, finkultur och champagneprojekt.
Ser du någon risk att Skellefteå lasarett utvecklas till ett akutsjukhus?
– För SD är det självklart att vi ska ha tre sjukhus. Det är upp till alla partier att vi ger de resurser som krävs.
Nämn tre åtgärder som ni tror kan lösa sjuksköterskebristen?
– Ytterst faller det på budgeten, man kan satsa var man vill, men man måste ha täckning för det. Många, inte minst Vårdförbundet har larmat om att resurserna brister i dag. Det behövs fler händer i vården, Rätt Använd Kompetens (RAK) och bättre övergripande planering och satsningar för att stärka regionens roll som attraktiv arbetsgivare.
När finns den nya sjukhusdelen på plats i Skellefteå?
– Först måste verksamheterna yttra sig, men planeringen är i dagsläget att första spadtaget kan tas 2026.
Borde ett BB läggas ned?
– Nej, vi ska ha tre förlossningsavdelningar.
Behöver landstingsskatten höjas?
– Vi har fortfarande inte föreslagit höjningar eftersom vi menar att det går att omfördela inom befintlig budget. Det går att ta från bland annat administration och champagneprojekt som Granddagar, Almedalsveckan och så vidare.
Behövs det statliga stödet höjas?
– Det är något vi alltid önskar. Men vi bör eftersträva mer generella bidrag, inte bidrag som ökar den administrativa bördan och därmed ger mer arbete.
Hans Brettschneider (MP), regionfullmäktige.
Hans Brettschneider (MP), regionfullmäktige.
Hur ska den akuta vårdplatsbristen vid Skellefteå lasarett lösas?
– Nu är det här en fråga som kräver en långsiktig plan. Och det blir till att pussla, då nybygget tar tid. Men vi behöver också hitta ersättningslokaler, och ständigt jobba med dagliga lösningar. Krisen som uppstått borde inte ha skett, lösningar måste till.
Vårdsommaren var en katastrof enligt de flesta inblandade. Hur ska det lösas till nästa sommar?
– En brist jag ser är kommunikation. Den borde kunna vara bättre, arbetsgivaren måste lyssna mer på de som jobbar. Om personal får vara med och påverka, är de mer benägna att ställa upp. Facken är en viktig del i arbetet. Kommunikation från arbetsgivaren ska vara tydlig, och inte handla om enbart information utan dialog.
Ser du någon risk att Skellefteå lasarett utvecklas till ett akutsjukhus?
– Det är ingen politiskt vilja. Men finns oron hos fack och personal, då måste vi lyssna. Från vår sida måste vi vara tydliga med att politiken inte vill utarma lasarettet. Skellefteå växer och behöver mer resurser.
Nämn tre åtgärder som ni tror kan lösa sjuksköterskebristen?
– Dialog istället för information. Personal ska kunna påverka sin situation. Vi måste prioritera speciella kompetenser, exempelvis satsa på den som vill utbilda sig. Det ska synas i lönekuvertet. De som jobbat länge och har stor erfarenhet måste också prioriteras. Jag vill se en mer tillitsbaserad ledning, där man är tydlig med vilka vi är till för, allmänheten och att man lyssnar på personalen, som arbetar närmast medborgarna och känner dem bäst.
När finns den nya sjukhusdelen på plats i Skellefteå?
– Nej, det kan jag inte svara på. Men kortsiktig måste vi lösa lokalfrågan dag för dag.
Borde ett BB läggas ned?
– Nej, med de geografiska ytor vi har behövs tre. Men ser facket problem så måste vi lyssna. Det är vi som ansvarar för att planera i tid när vi ser varningstecken.
Behöver landstingsskatten höjas?
– Nej, inte i dagsläget. Det går att omprioritera inom befintlig budget. Digitala lösningar, som kräver färre personal, ska nyttjas. Mindre administration, exempelvis dra ned på mellanchefsledet. Det kan gå om man har engagerad personal som får vara med och påverka i ett tidigt skede och känna sig delaktig.
Behövs det statliga stödet höjas?
– Ja. Vi har ett stort geografiskt område, men få invånare, vilket gör att mycket resurser går åt till att upprätthålla vårt regionssjukhus. Vi behöver se över var i Sverige olika specialistvård ska ligga, regioner bör inte tävla med varandra om var saker ska ligga utan ta gemensamt ansvar. För en från Hemavan kan det vara lika enkelt att ta sig till Uppsala som Umeå.
Andreas Löwenhöök (M), regionfullmäktige.
Andreas Löwenhöök (M), regionfullmäktige.
Hur ska den akuta vårdplatsbristen vid Skellefteå lasarett lösas?
– Två områden behöver stärkas, dels är det resurser, personal. I första hand till att upprätthålla vårdplatser. Därför föreslår vi pengar i form av en lokal kösatsning för arbetet med köer som uppkommit under pandemin. Det handlar dels om fysiska lokaler som försvunnit på grund av sjuka hus-problem. Det har saknats tidsplan här, vilket jag ofta efterfrågat. Det måste finns tillfälliga lösningar när det krisar, exempelvis paviljonger.
Vårdsommaren var en katastrof enligt de flesta inblandade. Hur ska det lösas till nästa sommar?
– Vi är tyvärr i ett läge där detta har misskötts så länge av den politiska majoriteten att det är svårt att se en quick-fix. Det vi kan arbeta med inför nästa sommar är exempelvis att premiera nyckelkompetenser och jobba med löner. Gällande bristen på barnmorskor har vi sagt att vi vill premiera deras dubbla kompetens.
Ser du någon risk att Skellefteå lasarett utvecklas till ett akutsjukhus?
– Vi har lagt ett förslag om att det ska finnas en tydlig målbild och profil för Skellefteå lasarett, just för att bidra till lasarettets utveckling. Vi har tre länssjukhus, alla tre ska utvecklas. Men för Lycksele och Skellefteå saknas det profil. Det skulle kunna möjliggöra fler särskilda satsningar. Ett reducerat lasarett är inte en möjlighet då befolkningen växer.
Nämn tre åtgärder som ni tror kan lösa sjuksköterskebristen?
– Utbildningsplatser, en fullvärdig sjuksköterskeutbildning i Skellefteå, på plats. Distans lockar fler långväga, som inte har intresse att stanna. En lönesatsning, att premiera sjuksköterskor. Arbetsmiljön är viktig, även rätt använd kompetens, att sjuksköterskor får göra det de är utbildade till, till annan vårdnära service kan andra anställas.
När finns den nya sjukhusdelen på plats i Skellefteå?
– Det vet jag inte. Det finns dåligt med tidsplaner här, vilket jag efterfrågat. Jag tycker man drar på detta. Den politiskt majoriteten borde vara mer konkret. Fastighetsplan finns, men inte tidsatt.
Borde ett BB läggas ned?
– Nej, vi ska ha tre förlossningsmottagningar i länet. För att det ska vara möjligt måste vi arbeta mer med rekryteringen av barnmorskor.
Behöver landstingsskatten höjas?
– Nej, det finns resurser som kan omprioriteras från annat, exempelvis från administration.
Behövs det statliga stödet höjas?
– Hela regions– och kommunssverige förväntar sig och vill ha mer generella statsbidrag.
Karl-Gustav Lilja (KD), regionfullmäktige.
Karl-Gustav Lilja (KD), regionfullmäktige.
Hur ska den akuta vårdplatsbristen vid Skellefteå lasarett lösas?
– Det görs mycket just nu, det lappas och lagas för att lösa akuta situationer, men det är ett långsiktigt problem. Vårdplatsbrist handlar om brist på både personal och fysisk plats. Det skapar mycket arbete för redan tröttkörd personal och det finns ingen quick-fix.
Vårdsommaren var en katastrof enligt de flesta inblandade. Hur ska det lösas till nästa sommar?
– Det är viktigt att planera i god tid, och att lyssna in personalen i det arbetet. Vi måste kämpa för att undvika tre perioder, då det sällan är någon riktig sommar i slutet av augusti eller tidigt i juni. Vi behöver en viss övertalighet resten av året för att klara somrarna, inte alltid ligga på gränsen.
Ser du någon risk att Skellefteå lasarett utvecklas till ett akutsjukhus?
– Det finns alltid en risk att verksamhet försvinner, men det finns ett oerhört stort engagemang och hjärta vid Skellefteå lasarett. Vi måste ta tillvara det, särskilt nu när Skellefteå växer. Vi måste inse att regionen måste orka bära mer än universitetssjukhuset. Hela länet ska leva, men ibland finns en tendens till ett Umeåperspektiv då de flesta chefer sitter där.
Nämn tre åtgärder som ni tror kan lösa sjuksköterskebristen?
– Det var ett stort misstag att inte regionen förde en närmare dialog med Umeå universitet när det fanns en sjuksköterskeutbildning i Skellefteå. När den blev distansutbildning upplevde vi ett markant tapp i sjuksköterskor, då riksintag ger färre studenter på orten. Vi behöver arbeta för att få tillbaka utbildningen. Regionen måste också arbeta på att bli en attraktivare arbetsgivare. Det handlar om att se anställda som mer än rader i scheman, att exempelvis visa intresse för att deras livspussel och satsa på kompetensutveckling.
När finns den nya sjukhusdelen på plats i Skellefteå?
– Ingen aning. Det var 4,5 år sedan de rödgröna berättade om satsningen, men det går långsamt. Man har inte tagit byggnadsrelaterad ohälsa på tillräckligt stort allvar. En ny barnklinik byggdes för 30 år sedan, sedan dess har det bara lappats och lagats.
Borde ett BB läggas ned?
– Nej, tre måste finnas. En trygg förlossningsvård är basal för att folk ska våga bosätta sig i alla delar av länet.
Behöver landstingsskatten höjas?
– Nej. Snarare handlar det om att se över resurserna, omprioritera och våga ta tuffa beslut.
Behövs det statliga stödet höjas?
– Det har jag ingen åsikt om, men KD vill ju förstatliga hela sjukvården då vi anser att det skulle ge en mer likvärdig vård.
Ewa-May Karlsson (C), regionfullmäktige.
Ewa-May Karlsson (C), regionfullmäktige.
Hur ska den akuta vårdplatsbristen vid Skellefteå lasarett lösas?
– Det är svårt att svara på, vid kriser som sjuka hus-problem måste man evakuera, men det är inte okej att kvinnokliniken blir helt utan slutenvårdsplatser. Det kan tänkas att baracklösningar måste till. Men vi vet att det arbetas intensivt för att hitta lösningar.
Vårdsommaren var en katastrof enligt de flesta inblandade. Hur ska det lösas till nästa sommar?
– Här gäller det att vara ute tidigt med planeringen. Men personalbristen är en jätteutmaning, särskilt efter pandemin. Personalpolitiken behöver bli bättre, många vittnar om att de inte blir hörda. Vi föreslår att ett personalutskott återinförs, vissa frågor kan vi politiker behöva vara med och påverka prioriteringen av.
Ser du någon risk att Skellefteå lasarett utvecklas till ett akutsjukhus?
– Tanken har aldrig föresvävat mig. Skellefteå ska utvecklas och växa, till över 100 000 invånare. Det vi efterlyser är en mer långsiktig plan för hur situationen kan hanteras, exempelvis – hur ska primärvården stärkas, är hälsocentralerna dimensionerade för att klara vården och hur ska sjukhuset växa och klara sitt uppdrag.
Nämn tre åtgärder som ni tror kan lösa sjuksköterskebristen?
– Lönestegen, som Vårdförbundet lyft. En bättre lönesituation, då tidigare satsningar inte gett effekt som de skulle, regionen har halkat efter igen. Vidareutbildning och kompetensutveckling, det ska synas i lönekuvertet. Men allt är inte pengar, arbetsmiljön är jätteviktig. Ledarfrågor och schemaläggning är viktigt. Man behöver se över hur belastningen ser ut. Vi har en hög andel sjuksköterskor i länet, men ändå är det kris, det är svårt att få ihop för oss politiker..
När finns den nya sjukhusdelen på plats i Skellefteå?
– Åh herregud, det ligger ju utanför planperioden. Rivningen är finansiering, men det är fortfarande inte taget beslut på finansieringen av nybyggnaden. Det är flera år bort. Behovet är stort och det är viktigt att det sker nu.
Borde ett BB läggas ned?
– Nej, vi behöver tre BB i länet. Men oron är stor för Lycksele, då det är svårt att få till bemanningen. Det påverkar även Skellefteå och Umeå, som får stötta upp. Frivilligt hittills, men det är svårt att hitta lösningar.
Behöver landstingsskatten höjas?
– Nej. Vi ligger så högt redan i Västerbotten, i övre delen bland regionerna. Vi gjorde en höjning för inte alltför länge sedan, jag tror inte det är lösning.
Behövs det statliga stödet höjas?
– Ja, det behöver det. För vi har en större utmaning i Region Västerbotten. Regionen har inte ens en miljon invånare, och vi har ett regionssjukhus. Regionen växer inte och det är långa avstånd i länet.