Norran har i flera publiceringar granskat våldet i skolan.
Norran har i ett antal artiklar granskat våldet och kränkningarna i Skellefteås skolor. Bara under höstterminen 2022 gjordes 643 anmälningar om kränkningar i kommunens grundskolor. Det handlar bland annat om dödshot och grova verbala påhopp.
Ylva Odenbring är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon forskar kring våldsutsatthet i skolan och hur olika former av utsatthet påverkar elevers skolvardag. I en av sina senaste studier har hon och hennes kollegor intervjuat niondeklassare på flera olika skolor i landet. Hon identifierar tre huvudteman när det gäller kränkningar i skolmiljö.
– Sexuella trakasserier är vanliga. Dessa riktas främst mot flickor. Det kan handla om nedsättande kommentarer kring vad de har på sig. I vår studie kom det till exempel fram att vissa flickor slutade ha på sig vissa klädesplagg på grund av att de fått kommentarer. De tjejer vi pratade med hade förvisso en stark gemenskap och konfronterade ofta de pojkar som utsatte dem, men trakasserierna fortsatte ändå, säger Ylva Odenbring och fortsätter:
– Ett annat tema, som ofta involverar pojkar, är så kallat ”skojbråk”. Detta förekom på alla skolor i vår studie. Det kan vara både verbalt och fysiskt och är tydligt kopplat till maskulinitet. Man har en hård jargong och brottas, knuffas, lägger sig på hög i en soffa så att den som ligger underst får svårt att andas och så vidare. Och så förklarar man bort allt med att det bara är på skoj. En del elever tycker det är jobbigt men vågar inte säga ifrån för att de riskerar att hamna utanför.
Höstterminen 2022 gjordes 643 anmälningar om kränkningar i kommunens grundskolor.
Linus är en av flera elever i Skellefteå som råkat illa ut.
Det tredje temat är vardagsrasism, berättar Ylva Odenbring. Detta var särskilt vanligt på en av skolorna som ingick i studien.
– På just den här skolan var det väldigt stora spänningar mellan elever med olika bakgrund. I vår studie kunde vi se att flickor med slöja var särskilt utsatta. Deras femininitet ifrågasattes och det var vanligt med resonemang som: ”Varför får de ha slöja i matsalen när vi inte får ha keps”, eller ”varför kan de inte bara äta all mat som oss andra?”, säger hon.
När Norran går igenom kränkningsanmälningarna i Skellefteå kommun handlar det i huvudsak om fysiskt våld. Men när det gäller verbala kränkningar finns det anledning att misstänka ett stort mörkertal.
– Trakasserier på nätet har till exempel blivit vanligare. Det är en form av utsatthet som inte nödvändigtvis sker direkt i skolmiljön. Vi har till exempel kunnat se att flickor ofta får oönskade dick pics, säger Ylva Odenbring.
Lärarfacket Sveriges Lärare har tidigare sagt till Norran att det behöver satsas på mer personal i skolorna för att förebygga våld och kränkningar. Ylva Odenbring är inne på ett liknande resonemang.
– Vi har frågat eleverna vilka åtgärder som de helst vill se. Många pratar om vikten av att det finns närvarande vuxna i skollokalerna. På vissa skolor finns det till exempel skolvärdar och liknande, dessa kan fylla en väldigt viktig funktion. Det är också viktigt att elevernas berättelser tas på allvar och att de vuxna agerar direkt när det händer något.
– Det är också viktigt med kontinuerlig fortbildning. Både lärare och elever måste förstå att kränkningar ska tas på allvar. Det är frågor som man måste jobba med på daglig basis, det räcker inte bara med någon temadag eller -vecka eller så, säger Ylva Odenbring.