Annie Andersson, Tyra Salomonsson och Emmy Ulthielm konsumerar mycket nyheter via TikTok.
Man brukar säga att krigets första offer är sanningen. Men hur vet man vad som är sant i en medievärld som snurrar allt snabbare, och hur påverkar rapporteringen unga människor?
Medieforskaren Stina Bengtsson vid Södertörns högskola i Stockholm menar att ungdomar i dag är exponerade för krigsrapportering på ett annat sätt än för 30 år sedan.
– Unga följer ofta nyheter i realtid – och de tar del av oredigerat material direkt i mobilen. De som sänder klippen är inte sällan privatpersoner som befinner sig mitt i kriget. De kan vara jämnåriga med dem själva, säger hon.
Vilka kanaler använder då unga människor i dag?
Annie Andersson och kompisarna Tyra Salomonsson och Emmy Ulthielm från Skellefteå - alla 14 år – konsumerar mycket sociala medier som TikTok och Instagram. Men de följer även traditionella kanaler.
– Jag tittar på Nyhetsmorgon tillsammans med mamma och pappa på morgonen ibland, eller Gomorron Sverige i Sveriges Television, säger Annie Andersson.
De berättar att det ofta är personer som lägger upp klipp mitt i natten på Instagram och TikTok från exempelvis skyddsrum. Det delas också bilder, och så klickar de sig vidare på det sättet.
Kan det dyka upp saker som ni helst inte hade velat se?
– Ja, det kan vara läskiga saker. Ibland hinner man inte klicka bort, säger Emmy.
Johannes Karlsson och Kasper Fahlgren läser både kvällstidningar och använder sociala medier för att följa händelseutvecklingen.
Johannes Karlsson och Kasper Fahlgren, båda 16 år, använder också TikTok och Instagram för att hänga med i vad som händer. De har också appar i mobilen där de följer kvällstidningarna och Norrans bevakning av kriget.
Precis som tjejerna så tittar Johannes och Kasper på nyhetssändningar från TV4 och Sveriges Television. De berättar att de inte litar på allt som dyker upp i flödet på sociala medier.
– Man måste ta det med en nypa salt, säger Johannes.
För dem båda har intresset för nyheter ökat sedan kriget inleddes.
– Det är många gråtande människor som dyker upp i flödet, ibland kan det vara sorgliga saker, säger Kasper.
Stina Bengtsson är professor i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola i Stockholm.
Stina Bengtsson anser att de nyhetskällor som Skellefteungdomarna uppger stämmer väl överens med vad hennes egen forskning visar. Även statistik över ungas medievanor i dag bekräftar bilden.
– Det är intressant att TikTok har seglat upp som en nyhetskälla att räkna med. Under pandemin var det mycket information som spreds via den plattformen.
Stina Bengtsson tycker att det både finns positiva och negativa aspekter av att sociala medier fungerar som nyhetskälla för unga.
– Unga blir involverade och följer med i internationella nyhetsflöden på ett sätt som de inte skulle ha gjort annars. Det kan väcka ett intresse för aktuella händelser och utrikespolitik.
Hon ser dock en fara med exponeringen som oredigerat material från krig innebär.
– Det som dyker upp i flödet kan vara extra skrämmande och obehagligt. Skådeplatsen för Ukrainakriget ligger fysiskt och kulturellt nära Sverige, och det visuella blir lättare att relatera till. Kriget kommer närmare. Allvarsamma tongångar från politiker riskerar dessutom att skrämma upp unga människor ytterligare, säger hon.
Hur tycker du att skolan och föräldrar ska bemöta detta?
– Jag tror att det är jättebra att skolan tar upp nyheter som har aktualiserats för att sätta det i en kontext och prata om mediekritik.
Ungdomarna uppger att de tittar på morgon-tv tillsammans med sina föräldrar, bör de ta tillfället i akt och prata med barnen?
– Jag tycker att det är ett utmärkt tillfälle att höra med dem och fråga vad de ser via sociala medier. Det har alltid funnits skrämmande innehåll, men för 30 år sedan kollade ungdomar sällan på nyheter själva – de hade alltid en vuxen med sig.
Vad ska man tänka på när man exponeras för nyheter via sociala medier?
– Jämför källor och försök gå tillbaka till originalet. Är det en etablerad aktör och är uppgiften bekräftad? Tänk också på vilka som gynnas eller missgynnas av nyheten, eller om det kan finnas bakomliggande avsikter med att någonting sprids. Mycket fungerar som propaganda för olika aktörer i kriget, även om uppgiften uppfattas som en neutral nyhet.
Hon tycker också att man bör komplettera med att kolla upp information från annat håll, exempelvis via etablerade nyhetsmedier eller myndigheter för att skapa sig en bredare bild.