Arkitekturkritikern Mark Isitt, som var programledare för Stadsinspektionen i P1, där han gjorde ett nedslag i Skellefteå, tycker att Skellefteå lyckats mycket bra med utvecklingen kring älven.
– Min förebild när det gäller levande stadskärnor är Köpenhamn och danskarnas ”hygge”, berättar han
Hygge i danska stadskärnor handlar om att skapa en mysig och varm atmosfär där människor kan koppla av och njuta av små saker i livet. I Köpenhamn finns det många platser där man kan uppleva hygge. Det kan vara små kaféer eller offentliga platser som Tivoli Gardens.
Både han och Elisabet Elmsäter Vegsö tycker det är bättre att få populära butiker i attraktiva butikslägen i stället för banker och liknande verksamheter.
– Fastighetsägarna måste se till så att tighta till butikerna i stadskärnan som är goda grannar och som har ett relevant utbud, säger Elisabet.
Mark Isitt är inte speciellt förtjust i att de stora multinationella kedjorna ersätter lokala specialbutiker.
– Det blir då en monokultur som tar över, menar han.
Här håller inte Elisabet med utan menar att kedjorna också har en viktig roll att fylla i stadskärnan. Hon lyfter även fram möjligheten att ha secondhandbutiker i centrum.
– De drar mycket folk och secondhandbutiker med kläder växer snabbare än andra butiker, säger hon.
Elisabet Elmsäter Vegsö tipsar också om att försöka skapa en bra mötesplats i butiken. Det kan då handla om att från att ha bekväma sittplatser, till attraktiv inredning ,gratis Wifi och en kaféavdelning
Både Mark och Elisabeth är allergiska mot tomma skyltfönster som ger ödslig bild av stadskärnan. Här kan man till exempel öppna upp för pop-up-butiker eller för ideella organisationer att visa upp sig.
Handeln är den tredje största arbetsgivaren i Skellefteå. Den sysselsatte 2023 3 700 personer. Detaljhandelsomsättningen låg då på 5,9 miljarder kronor.
– Dagligvaruhandeln i Skellefteå går bra men det finns mer att göra när det gäller sällanköpsvaruhandeln, konstaterar Elisabet Elmsäter Vegsö.
Maria Broman, vd på Visit Skellefteå, konstaterar att det i somras rörde sig mer folk än tidigare i stadskärnan.
– Det kan bero på den ökade inflyttningen med många människor från andra kulturer. Nu måste vi hjälpa till att skapa fler offentliga mötesplatser, säger hon.
Utmärkelsen Årets stadskärna, som Skellefteå ska söka, delas ut till den stad som under de närmaste föregående åren gjort störst framsteg i sin förnyelse av stadens eller ortens centrum genom samarbete mellan både offentliga och privata aktörer.
Senast Skellefteå fick den utmärkelsen var 2006. Juryn konstaterade då att "Skellefteå på kort tid och på ett målmedvetet sätt byggt en stabil grund för en långsiktig centrumutveckling.
Nu arbetas det för att Skellefteå ska kunna erhålla Quality Mark-certifiering. Den är ett bevis på att man har en fungerande och långsiktig samverkan mellan stadens privata och offentliga intressenter. Quality Mark baseras på en europeisk certifiering i ett samarbete kallat Town Centre Management Europe där Sverige var delaktiga.
Under 18 månader 2023–2024 har Skellefteå arbetat enligt Svenska Stadskärnors BID-modell. Man har coachats och processletts, genomfört workshops, stadsvandringar, enkäter, dialogmöten, SWOT-analyser, erfarenhetsutbyten och framtagande av handlingsplan.