Karin Granberg jobbar som distriktsläkare på Erikslids hälsocentral, men för de flesta Skelleftebor är hon mest känd som AIK:s ansvariga läkare och från ”Fråga Doktorn”.
Hur påverkas kroppen av värmen?
– Kroppen får svårare att sköta både temperaturregleringen och vätskebalansen. Värmen skapar en belastning som stressar upp kroppen, något som leder till att man får högre puls och högre blodtryck. Man kan även få extraslag och rytmpåverkan och ökad risk för akut hjärtsjukdom, säger hon.
Små barn har lättare att få vätskebrist, och personer som är äldre än 65, personer som lever med diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, kol samt njursjukdomar är extra känsliga. Många av dessa tar läkemedel som gör att man förlorar vätska.
– Det handlar både om vätskedrivande- och blodtrycksmediciner. Kontakta hälsocentralen för att ta reda på om du behöver justera din medicin för att inte bli uttorkad och för att medicinen inte ska få en negativ effekt, säger hon.
Vuxna med hjärt- och kärlsjukdomar bör väga sig en gång i veckan.
– Vid hjärtsvikt samlar kroppen på sig vätska och då går man upp i vikt. Om man är uttorkad går man istället ner i vikt.
Men även yngre personer som är fullt friska kan drabbas av värmeslag.
– Värmeslag smyger sig på. Till en början blir man lättirriterad, svag, trött och får huvudvärk. Går det längre kan man börja må illa, kräkas, få synpåverkan och bli yr. Allvarligare symtom är hög puls och rödflammig och torr hud. Det kan vara livshotande.
När ska man söka akut vård?
– När man får dessa symtom. Vid problem med hjärtat, bröstsmärta med utstrålningar i en arm eller hjärtflimmer eller oregelbunden hjärtrytm ska man också söka akut vård. Det gäller även dem som kan kontrollera sitt blodtryck hemma och ser att man får ett förhöjt blodtryck.
Hur går det att förebygga?
– Sök svalka. Se till att vara i skuggan. Att lägga svala handdukar på huden är ett sätt att få ner temperaturen. Sök upp husets svalaste rum, ta ett bad och använd fläktar. Du kan även ta en sval dusch. Optimal duschtemperatur är 15 till 18 grader. Om vattnet är för kallt drar blodkärlen ihop sig och då stannar värmen i kroppen.
Vätska är viktigt.
– Drick mer än vanligt. Gör ett schema och sätt upp kylen och ha med dig en vattenflaska. Men undvik alkohol, söta drickor och koffein, det är vätskedrivande. Vatten är bäst och vätskeersättning är ett bra sätt att få i sig salter. Om du ska träna, gör det sent på kvällen eller tidigt på morgonen och drick mycket.
Man kan även hjälpa varandra att hålla uppsikt i värmen.
– Det är svårt att själv upptäcka om man är på väg att få värmeslag, så det är bra om omgivningen håller koll på om någon verkar trött eller förvirrad. Ett tecken på att man börjar blir uttorkad är att man kissar mindre.
Vad gör jag om någon i min omgivning drabbas av värmeslag?
– Om en person blir okontaktbar, förvirrad, börjar må illa eller kräkas ska man larma direkt till 112. Lägg sedan personen i skuggan eller i ett svalt rum. Om personen är kontaktbar – försök ge dem något att dricka. Ta av kläder och badda personen med vatten eller svala handdukar.
Om man är osäker kan man ringa eller chatta med sjuksköterskor på 1177.
– I chatten kan läkare och sjuksköterskor bedöma om man behöver läkarvård eller kan behandla sig själv hemma. Vid allvarlig sjukdom - ring 112, säger Karin Granberg.